"Advokat Per E Samuelsson tror att åklagaren kommer lägga ner misstankarna mot Birgitte Bonnesen när budskapet i det kommande förhöret väl sjunkit in, och faktum är att Per E Samuelsson tidigare gjort många liknande uttalanden på förhand och fått rätt i form av friande domar för sina klienter," skriver Per Agerman.
Krönika

Bonnesen blir klurig nöt för åklagaren

Saab och HQ spökar för Ekobrottsmyndigheten när svindlerimisstankarna i Swedbank nu tar ett steg närmare åtal. Det skriver Realtids Per Agerman.

Per Agerman
Publicerad 2020-04-27

Åklagare Thomas Langrot har i över ett års tid ansvarat för en förundersökning i spåren av penningtvättsavslöjandena i Swedbank. Nu i veckan kan tidigare vd Birgitte Bonnesen bli den första att delges misstanke om brott, åtminstone vad som hittills är känt.

Det var Bonnesens försvarsadvokat Per E Samuelson som i helgen berättade för Dagens Nyheter om ett kommande förhör då den forna Swedbank-toppen väntas bli delgiven misstanke om brott.

Den exakta brottsrubriceringen är inte känd men grovt svindleri är den hypotes som utredarna arbetat med det senaste året. Det skulle i så fall ha bäring på de uttalanden som Birgitte Bonnesen gjorde i sin roll som vd, inte minst under oktober 2018 då hon i flera intervjuer förmedlade bilden av att Swedbank inte hade något penningtvättsproblem i den baltiska verksamheten.

Eller sa hon verkligen det? Per E Samuelson menar att hans klient varken gjort eller sagt något fel.

– Jag känner mig trygg med att hon inte har gjort sig skyldig till det minsta fel. Tvärtom har hon i en rätt svår situation när media frågar ”har ni samma problem som Danske Bank – ni har ju också verksamhet i Baltikum?”, så har hon svarat väldigt mångsidigt, detaljerat och allsidigt och på det hela taget givit en helt korrekt bild av bankens situation, säger han i en kommentar till Dagens Nyheter.

Ekobrottsmyndighetens utredare kommer möta en misstänkt som är rustad till tänderna. Birgitte Bonnesen är redan "förhörd" av Finansinspektionen och Swedbanks utredare från Clifford Chance. EBM är alltså bara trea på bollen med samma typ av frågor. Av de rapporter som hittills offentliggjorts går det att utläsa en hel del om Bonnesens försvarsstrategi och det gör det inte enkelt för åklagaren. Bonnesen säger sig exempelvis inte ens ha läst den alarmerande utredning som bankledningen fick från den norska advokaten Erling Grimstad i december 2018.

För att kunna fällas för svindleri måste Birgitte Bonnesen ha en sådan ställning och kunskap att hon i nästa steg kan sprida vilseledande information om tillståndet i banken. I och med att hon dels var vd, dels följde de interna penningtvättsutredningarna nära så borde det vara lätt att bocka av detta krav.

I nästa steg måste hon bevisligen ha agerat med uppsåt eller grovt oaktsamt. Men att få till ett uppsåt blir inte enkelt, inte minst som det hittills inte framkommit att Bonnesen skulle agerat för sin egen direkta vinning.

Ytterligare ett problem för åklagarsidan är att det hittills inte finns någon stödjande parallell brottsmisstanke i målet. Bokföringsbrott eller insiderbrott är exempelvis vanligt förekommande i de svindlerimål som Ekobrottsmyndigheten tagit till domstol de senaste tio åren. Men i Swedbank-fallet är det oklart om det finns några andra misstankar.

Sedan återstår frågan exakt vad som varit vilseledande i den information som Birgitte Bonnesen förmedlat. Här handlar det till stor del om innehållet i de uttalande som Bonnesen gjorde till medier och analytiker i samband med att rapporten för tredje kvartalet 2018 presenterades. Ett dilemma för åklagarsidan är att misstankarna inte gäller konstaterade brister i den ekonomiska redovisningen utan undanhållande av information som kan tolkas på flera olika sätt.

Att uttala sig om penningtvätt följer inte några tydliga formkrav i lag eller redovisningsregelverk. Det går också att debattera hur Birgitte Bonnesen tolkade de frågor hon fick, vad hon valde att svara på, vad hon kunde svara på enligt sekretessreglerna och om hon kommenterade nuläget eller historiska omständigheter. Här kan försvaret snabbt begrava målet i semantiska tolkningar.

Men av Finansinspektionens och Clifford Chances rapporter framgår också att Birgitte Bonnesen faktiskt höll sig till det budskap som styrelsen fått information om på förhand. Det handlade först och främst om att gå ut med beskedet att inga av de namngivna penningtvättsmisstänkta kunderna i Danske Bank hade varit kunder hos Swedbank. Denna pr-plan är antecknad i styrelseprotokollet från den 22 oktober 2018. Så här summerar Finansinspektionen:

"Det framgår av protokollet att det som skulle kommuniceras var att verksamheten i de baltiska dotterbankerna inte hade något samband med den påstådda penningtvätten i [Danske Bank]. Vidare framgår att analytikerna skulle informeras om att ett stort antal transaktioner hade analyserats baserat på olika riskindikatorer och att inget av de företag som omnämnts i samband med [Danske Bank] hade identifierats som nuvarande kunder i Swedbankkoncernen."

Några rader längre ner konstaterar FI:

"Styrelsen hade vid såväl mötet i september som mötet i oktober fått information och en presentation om faktiska kopplingar till DBE inklusive misstänkta kunder och misstänkta transaktioner."

Trots detta hade styrelsen inga anmärkningar på kommunikationsplanen, enligt protokollet.

Det här är givetvis mumma för en försvarsadvokat som Per E Samuelsson. Den svenska tillsynsmyndigheten bekräftar alltså att styrelsen hade fått mer information om de verkliga förhållandena och samtidigt var införstådd med det "förenklade" budskap som vd därefter förmedlade. Även om detta inte var helt korrekt faktamässigt så är det knappast uppsåtligt  eller kanske inte ens oaktsamt om styrelsen var informerad. I annat fall borde hela eller delar av den dåvarande styrelsen också delges misstanke om brott.

Till detta ska läggas att Finansinspektionen lägger stor vikt på att beskriva styrelsens ansvar för bankens verksamhet enligt lagen om bank- och finansieringsrörelse. För att undslippa detta måste Birgitte Bonnesen ha fört sin styrelse rejält bakom ljuset.

Eller så hamnar åklagaren i en påstådd brottskonspiration med flera inblandade, vilket direkt leder tankarna till HQ-målet där samtliga friades. Per E Samuelsson var en av försvarsadvokaterna även då. Men det är bara ett i raden av mål där advokaten varit med och tagit hem storslam mot EBM.

2012 kopplades han in för att sköta överklagandet åt en fängelsedömd affärsman som dömts till ett långt fängelsestraff i tingsrätten för bland annat flera svindlerier. Under Samuelsons ledning kunde försvaret kontra och fick Svea hovrätt att kasta ut i princip hela målet.

Några år senare var han med i försvararteamet i Saab-målet som även det slutade med magplask för EBM. En av de åtalade var Victor Muller som stod åtalad för åtta olika vilseledande uttalanden i media och ett pressmeddelande men också i en årsredovisning. Då var frågan om Muller vilselett omvärlden genom att mörka att Saab var på obestånd.

Den friande hovrättsdomen ger en klar bild av hur ett eventuellt åtal mot Birgitte Bonnesen skulle prövas. Domstolen slår fast att varje enskilt uttalande måste värderas för sig, citat för citat och att "lösryckta uttalanden [måste] bedömas med försiktighet". Inspelade intervjuer har större vikt än citat som återges i skriftlig form av reportrar. Dessutom ställs höga krav på att vilseledandet måste framstå som mycket precist. Muller friades på samtliga punkter.

I Swedbank-fallet är det inte känt vilken bevisning som EBM har tillgång till. Finns det skriftlig dokumentation, exempelvis e-post, som tydligt visar på en ambition att vilseleda kan läget drastiskt förändras till det bättre för åklagaren. Det är heller inte känt vad som sagts av andra personer i förhör eller om någon annan kommer att föras upp på listan över misstänkta. Även detta faktorer som kan påverka mycket.

Åklagaren kan också stödja sig på de utredningar som gjorts även om budskapet inte alltid är solklart. När det gäller Bonnsens kommunikation talas exempelvis om att den var oprecis och förvirrande i Clifford Chance-rapporten. Advokatbyrån summerar genom att konstatera att bankens informationsgivning "were either inaccurate or failed on multiple occasions to provide sufficient clarity and context". Frågan är hur långt detta sedan räcker i praktiken.

Per E Samuelsson säger till Dagens Nyheter att han tror att åklagaren kommer lägga ner misstankarna mot Birgitte Bonnesen när budskapet i det kommande förhöret väl sjunkit in. Man kan tycka att det är varmluft från en försvarsadvokat som vill få ut bra citat i medierna. Alla säger väl att de är oskyldiga? Men faktum är att Per E Samuelsson tidigare gjort många liknande uttalanden på förhand och fått rätt i form av friande domar för sina klienter.

För Ekobrottsmyndighetens del gäller det nu att man dragit lärdom från tidigare svindlerimål som Saab och HQ. Allt annat vore juridiskt självmord.

Platsannonser