Passivitet, brist på kompetens – och en vägran att ta ansvar för räntemarknadens stabilitet. Nu sätter Riksbanken ner foten mot småbankerna.
"Slut på sötebrödsdagarna" – Riksbanken hotar småbankerna
Joakim K E Johansson
Uppdaterad: 30 maj 2025Publicerad: 28 maj 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Småbankerna får hård kritik av Riksbanken för hur de hanterar sin likviditet. I den senaste stabilitetsrapporten varnar centralbanken för att deras ovilja att delta i dagslånemarknaden skapar risker för finansiell instabilitet, rapporterar FinansWatch.
Bakgrunden är den expansiva penningpolitik som dominerat sedan 2015, där stora mängder likviditet pumpats in i banksystemet.
Missa inte: Riksbanken ryter ifrån om Swish-störningar: ”Bristande konkurrens”. Realtid
Men när likviditeten nu gradvis stramas åt, synliggörs de brister som Riksbanken länge sett växa under ytan.
”Det är slut på sötebrödsdagarna”, konstaterar Riksbanken i rapporten, och markerar att banker inte längre kan förlita sig på obegränsad likviditet från centralbanken.
Riksbankens krav: Kontanter ska bli lag
Sverige måste kunna fungera även när nätet ligger nere. Därför vill Riksbanken införa kontantplikt.
Undviker marknaden – av rädsla eller okunskap
Enligt Riksbankens stabilitetsrapport väljer många mindre banker att inte handla aktivt med varandra, trots att det är billigare att balansera överskott på dagslånemarknaden än att parkera likviditet i form av certifikat eller reserver.
ANNONS
Orsakerna varierar. Vissa uppger att de är rädda att signalera svaghet om de börjar låna eller låna ut. Men Riksbanken pekar också på att det ofta handlar om ren oförmåga:
”I flera fall är det en fråga om bristande operativ förmåga”, står det i rapporten enligt FinansWatch – det vill säga att bankerna saknar kompetens eller teknisk kapacitet att delta i dagshandeln.
ANNONS
Senaste nytt
Mindre morot, mer piska
Riksbanken överväger nu nya åtgärder för att främja aktivitet på dagslånemarknaden.
Bland annat övervägs det att göra det dyrare att undvika dagslånemarknaden, genom att sänka räntan på faciliteten för att parkera likviditet. Det ska helt enkelt bli mindre lönsamt att vara passiv.
Tvekan präglar bostadsåret – men hopp om prisutveckling nästa år
Svag prisutveckling och ekonomisk oro sätter tonen för 2025. Ändå ser bankerna en viss ljusning längre fram.
ANNONS
”Vi vill säkerställa att alternativkostnaden för att hamstra pengar är tillräckligt hög”, sa Olof Sandstedt, chef för finansiell stabilitet, under en pressträff den 28 maj.
Dessutom kan banker tvingas att delta i testtransaktioner – en typ av övning som ska visa att de faktiskt kan agera i en situation med minskat likviditetsöverskott.
En tydlig signal
Budskapet är glasklart: den som är penningpolitisk motpart till Riksbanken förväntas ta ansvar. Centralbanken accepterar inte längre att aktörer glider med i systemet utan att bidra till dess funktion.
Enligt rapporten är det centralt att banker som är penningpolitiska motparter deltar i marknadsbaserad likviditetshantering.
Om bankerna inte förändrar sitt beteende kan det få konsekvenser för räntestyrningen i hela ekonomin – en dominoeffekt som Riksbanken nu vill undvika till varje pris.
Läs även: Riksbankens dollarmiss – miljarder upp i rök. Realtid
ANNONS
ANNONS
ANNONS
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Joakim K E Johansson
Reporter med fokus på näringsliv, ekonomi och internationella marknader. I grunden journalist, men har över 25 års erfarenhet av att hjälpa olika verksamheter med strategisk kommunikation, innehållsproduktion, PR och marknadsföring. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se.
Joakim K E Johansson
Reporter med fokus på näringsliv, ekonomi och internationella marknader. I grunden journalist, men har över 25 års erfarenhet av att hjälpa olika verksamheter med strategisk kommunikation, innehållsproduktion, PR och marknadsföring. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS