Av över 70 snabblåneföretag återstår bara två efter regeringens krav på banktillstånd. Resten står inför en avveckling – eller ett dyrt licenslopp med osäker utgång.
Branschdöd bland snabblån – två bolag klarar nålsögat


Mest läst i kategorin
Mångmiljoninvesteringar, ombyggd organisation och månader av intensivt arbete – det var priset för att överleva i den nya lånevärlden.
Sedan kravet på banktillstånd trädde i kraft den 1 juli har endast två av drygt 70 snabblåneföretag lyckats navigera genom Finansinspektionens nålsöga, skriver Svenska Dagbladet.
Missa inte: ”Perverst system” – svensk lånekultur under lupp. Realtid
Brixo är ett av dem. Företaget har investerat mångmiljonbelopp för att uppfylla myndighetskraven och omvandla sig från snabblåneföretag till kreditmarknadsbolag – en process som finanschef Michael Alkärr beskriver som en total transformation.
”När vi påbörjade vår resa mot tillstånd fick de flesta som sökte avslag. Vi tog höjd för det i planeringen och la oss på så hög nivå vi kunde redan från början”, säger han till SvD.
Kravet som raderar en bransch
Regelförändringarna innebär att företag som vill erbjuda konsumtionslån måste ansöka om tillstånd som bank eller kreditmarknadsbolag, skriver Breakit. Den gamla lagen om viss verksamhet med konsumentkrediter har slopats helt.
Även rena låneförmedlare blir av med sina nuvarande tillstånd.
Kronofogden larmar: Svenskarnas skulder för hämtmat växer lavinartat
Nu slår Kronofogden larm om en helt ny typ av skulder.
Enligt Finansinspektionen har omkring fem av de drygt 70 bolag med det gamla tillståndet redan valt att lämna tillbaka sina tillstånd och lägga ned, skriver SvD.
Resten av branschen står nu inför ett ultimatum: ansök om banktillstånd inom ett år eller stäng ned.
En ansökan till Finansinspektionen innefattar bland annat en avgift på 1,5 miljoner kronor, och därefter fattar myndigheten beslut inom sex månader, enligt SVT Nyheter.
Senaste nytt
Skuldsättningen tvingade fram reformen
Bakgrunden till de skärpta kraven är alarmerande statistik från Kronofogden. Vid årsskiftet hade nästan 440 000 personer skulder hos myndigheten – den högsta siffran på 20 år, enligt SvD.
Samtidigt ligger ansökningarna om skuldsanering på rekordnivåer, med 32 000 ansökningar under 2024, visar Kronofogdens statistik.

Mellan 2019 och 2024 ökade det totala skuldbeloppet hos Kronofogden med 67 procent, från 83 till 138 miljarder kronor. Av de överskuldsatta har nästan 90 000 personer varit registrerade i över 20 år som så kallade ”evighetsgäldenärer”.
”Syftet är att sluta ge lån till personer som inte har återbetalningsförmåga. För när man gör det så förstör man människors liv”, säger finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) enligt SvD.
Snabblån kopplas till ökade betalningsproblem
Analyser från Finansinspektionen och Kronofogden visar att snabblåneföretagen står för en oproportionerligt stor del av betalningsproblemen.
Så många som en av tjugo personer som tar ett snabblån hamnar hos Kronofogden, jämfört med en av 100 hos nischbanker och en av 250 hos storbanker, enligt myndighetens analys.
Läs även: Svenska banker får tummen ned av Bank of America. Realtid
Under 2023 fick drygt 160 000 låntagare nya skulder hos Kronofogden – en ökning med 23 procent sedan 2020, enligt myndigheten. Konsumentkreditinstituten lånade samtidigt ut 50 procent mer 2023 än 2020.
”Många hushåll har haft det tufft ekonomiskt de senaste åren. Att vi ser en stor ökning av obetalda konsumtionslån pekar på att personer som har sådana lån är särskilt sårbara i tider när allt blir dyrare,” säger Moa Langemark, konsumentskyddsekonom på Finansinspektionen, i ett pressmeddelande.
Kvalitetsstämpel – men till vilket pris?
Trots att Brixo har lyckats ställa om erkänner finanschefen att de höjda kraven riskerar att slå ut många aktörer – och därmed också påverka företagets potentiella kundgrupp.
Regelförändringarna slår även mot låneförmedlare som Lendo och Sambla, som nu måste ansöka om bank- eller kreditmarknadstillstånd för att fortsätta sin verksamhet, enligt Breakit.
Kronofogden larmar: Skulderna ökar med 52 miljoner om dagen
Samtidigt ökar populariteten för betalningsalternativ som “Köp nu – betala senare”.
Från regeringens sida betraktas just förmedlarna som centrala i skuldsättningsproblematiken.
”Om inte förmedlarna omfattades skulle regleringen inte få önskad effekt”, säger Wykman enligt SvD.
Kritiken: ”Innovation och konkurrens hotas”
Kritiker inom branschen varnar för att regelförändringarna kommer att hämma innovation och konkurrens.
”Den här regleringen försämrar både för kunderna, innovationen och konkurrensen i Sverige”, säger Roslana Cederhage, generalsekreterare för branschorganisationen Swedish Fintech, till SvD.
Missa inte: Har svenskarna blivit beroende av låga räntor? Realtid TV
Hon pekar på att de som skickar flest skulder till kronofogden faktiskt är traditionella aktörer med banktillstånd.
En granskning som Svenska Dagbladet publicerade i maj visar att Swedbankägda (börskurs Swedbank) Entercard toppade Kronofogdens statistik 2024 med obetalda skulder på nära 1,9 miljarder kronor – betydligt högre än till exempel Klarna med 440 miljoner kronor.
CSN-räntan höjs kraftigt – så påverkas du och vad du bör göra
Svenska studielån har länge haft förmånliga villkor – men nu är den tiden förbi.
ANNONS

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.











