Snabblån, bostadslån och köpfester på kredit har blivit vardag i Sverige. Bakom tillväxten växer en skuldkris som slår särskilt hårt mot unga och ekonomiskt sårbara.
"Perverst system" – svensk lånekultur under lupp


Mest läst i kategorin
SVT:s populära program ”Husdrömmar” visar inte bara drömkök och marmorbänkar – det blottlägger också hur vardagligt det blivit att låna långt över budget.
”Höll den?”, frågar programledaren – svaret är nästan alltid nej.
Missa inte: Kreditlag klubbas igenom – kan få lånesajter att falla. Realtid
Det är ett symptom på en djupare förändring i samhället, där kreditgivning har blivit så tillgänglig att man kan ta ett lån till både bostad och handväska – utan att någon ens frågar varför, konstaterar Aftonbladets Anna Andersson i en kulturartikel.
En ny generation svenskar har växt upp i ett samhälle där snabblån, låga räntor och digital kreditgivning inte bara är vardag – utan livsnödvändigt. Men konsekvenserna blir allt mer dramatiska, visar ett växande antal vittnesmål och expertrapporter.
Miljoner i skuld
Under ytan av högkonsumerande hushåll och påkostade renoveringar döljer sig en brutal verklighet: skuldberget växer.
Enligt Kronofogden har det totala skuldbeloppet nästan fördubblats på tio år, och antalet personer som ansöker om skuldsanering har tredubblats.

I SR:s dokumentärserie ”Skuldsamhället” får lyssnarna följa människor som fastnat i ett system där lån ses som självklar väg till både hem och konsumtion.
Elisabeth och Bertil Arvidsson köpte en lägenhet som snabbt blev en skuldfälla – värdet föll, avgifterna steg och nu sitter de med miljoner i skuld.
Mattias Johansson, en annan röst i serien, berättar hur han i 20-årsåldern föll in i nätspel och drog på sig en halv miljon i skulder via sms-lån och storbanker.
”Jag väntar med att skaffa familj tills jag inte bara betalat av, utan också har en buffert”, säger han i programmet.
Läs även: Miljardbelopp: Svenskar har en miljon olika skulder till Kronofogden. E55
Senaste nytt
För lätt att hamna i skuld
Tobias Davidsson, forskare i unga och skuldsättning, är kritisk mot hur lätt det är att ta lån i dag.
”Det räcker med att någon hade frågat ’Vad ska du ha pengarna till?’ för att många skulle hejda sig”, säger han.

Kreditkort: Så mycket skuld är för mycket
Svenskarnas skulder ökar.
Historien om Sveriges lånekultur har sina rötter i 1980-talets avregleringar, då kreditmarknaden släpptes fri. Sedan dess har bostadspriser skjutit i höjden – och i takt med det, även skuldsättningen.
Ekonomihistorikern Gustav Ingman menar i ett annat avsnitt att detta skapat en instabil samhällsstruktur: ”En högt belånad befolkning är sårbar vid kriser.”
Förkastar pratet om eget ansvar
Och krisen kom. Efter inflationschocken 2022 började det ekonomiska landskapet förändras. Det gamla antagandet – att bostäder alltid är en bra investering – ifrågasätts nu även av experter som Andreas Runnemo från Småspararguiden.
”På lång sikt matchar bostadspriser inflationen. Du har noll i förväntad uppsida, men enorm risk”, säger han i ett av avsnitten.
Läs även: Privat kredit ersätter bankerna när risken ökar. Realtid
Finansmarknadsminister Niklas Wykman (M) har inlett en utredning för att adressera evighetsgäldenärer – personer som förblir skuldsatta under hela livet. Men enligt många är det mer än så som krävs.
”Bakom pratet om eget ansvar och fria val ligger ett perverst system”, säger Davidsson i programmet. Kreditgivare riktar sig till ekonomiskt sårbara, ofta med psykisk ohälsa, eftersom de är mest benägna att ta dyra lån.
ANNONS

Reporter med fokus på näringsliv, ekonomi och internationella marknader. I grunden journalist, men har över 25 års erfarenhet av att hjälpa olika verksamheter med strategisk kommunikation, innehållsproduktion, PR och marknadsföring. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se.

Reporter med fokus på näringsliv, ekonomi och internationella marknader. I grunden journalist, men har över 25 års erfarenhet av att hjälpa olika verksamheter med strategisk kommunikation, innehållsproduktion, PR och marknadsföring. Mer om mig finner ni på www.joakimke.se.