Skillnaden beror till större delen på högre skatteinkomster än beräknat. Det framgår av ett pressmeddelande från Riksgälden.

Det primära saldot blev 22,9 miljarder kronor högre än prognosticerat. Större delen av skillnaden förklaras av att skatteinkomsterna blev ungefär 25 miljarder kronor högre än beräknat.  Inbetalningarna av bland annat bolagsskatt var högre än beräknat, samtidigt som utbetalningar från skattekontot var ungefär 16 miljarder kronor lägre än väntat.  

Utbetalningarna från Tillväxtverket, som handlägger utbetalningar av permitteringsstöd, var ungefär 9 miljarder kronor lägre än beräknat i juli. Samtidigt var utbetalningar till kommunerna 21 miljarder kronor högre än prognos, vilket främst är en omfördelning mellan månader.  Ungefär 15 miljarder kronor av utbetalningarna till kommunerna låg i prognosen fördelat på andra månader under året. Övriga betalningar i juli låg något under prognos.

Riksgäldens nettoutlåning till myndigheter med flera var 0,8 miljard kronor lägre än beräknat.

Räntebetalningarna på statsskulden var 0,5 miljarder kronor lägre än prognos.

För tolvmånadersperioden till och med juli 2020 visade statens betalningar ett underskott på 120,7 miljarder kronor.

Statsskulden uppgick till 1 186 miljarder kronor i slutet av juli.