Omsättningen steg 31,3 procent till 118 943 miljoner kronor (90 561). Utfallet kan jämföras med Factset analytikerkonsensus som låg på 107 368.

Rörelseresultatet blev 13 745 miljoner kronor (11 384), väntat rörelseresultat var 12 518. Rörelsemarginalen var 11,6 procent (12,6).

Justerat rörelseresultat uppgick till 13 745 miljoner kronor (9 730), väntat var 12 500, med en justerad rörelsemarginal på 11,6 procent (10,7).

Resultatet före skatt var 13 873 miljoner kronor (11 265).

Resultatet efter skatt blev 10 520 miljoner kronor (9 064), analytikerkonsensus 8 937.

Resultat per aktie hamnade på 5,14 kronor (4,38).

Resultatet hade en positiv valutaeffekt om 2 769 miljoner kronor.

Kassaflödet från löpande verksamhet för industriverksamheten uppgick till 7 199 miljoner kronor (5 932).

Orderingången netto avseende lastbilar uppgick till 53 388 (57 961). Leveranser var 60 833 (45 670).

Nettoorderingången för anläggningsmaskiner var 21 089 (36 120). Leveranserna var 22 398 (30 657).

Inom området för lastbilar upprepar Volvo sina prognoser för totalmarknaden i Europa, Nordamerika, Brasilien och Indien. Prognosen för Kina avseende tunga lastbilar sänks med 180 000 fordon till 700 000 och för medeltunga med 20 000 fordon till 100 000.

Inom anläggningsmaskiner upprepas prognoserna.

”Liksom de senaste kvartalen är dock situationen i den globala leveranskedjan för halvledare
och andra komponenter fortsatt instabil, kännetecknad av störningar, oförutsägbarhet och brist på fraktkapacitet. Vi kommer därför även fortsättningsvis att ha störningar och stopp både i tillverkningen av lastbilar och i andra delar av koncernen. Den ihållande covid-19-pandemin sätter ytterligare press på den redan ansträngda leveranskedjan och på produktionssystemet”, skriver vd Martin Lundstedt i rapporten.