Rekordmånga noterade bolag och flera tänkbara köpare med kapital att spendera är en förklaring till budvågen på börsnoterade företag, både i Sverige och internationellt. Enligt analysfirman Mergermarket är en annan förklaring att de lågt hängande frukterna utanför börsen redan har plockats upp av en köphungrig private equity-sektor som nu istället söker sig in på börsen.

– Vi har rekord i antal noterade bolag. Det är bolag som är transparanta och redovisar löpande och där materialet också publiceras på engelska. Det gör det betydligt enklare för internationella aktörer att bilda sig en uppfattning om bolagen.

Internationell private equity upplever också att de konkurrerar mer jämlikt på den publika marknaden än på den privata marknaden där nordiska private equity firmor har en fördel med sin lokala närvaro och nätverk, säger Carnegies M&A-chef Erik Laestadius.

Under 2019 var det fler bolag som köptes ut från Stockholmsbörsen än det var nya bolag som sökte en notering. Erik Laestadius ser en förklaring i den skakiga marknaden under hösten och inledningen på vintern 2018, flera bolag valde helt enkelt att bromsa sina noteringsplaner.

Samtidigt har börsbolag blivit allt mer intressanta förvärvsobjekt på en marknad där likviditeten är god och räntorna låga. Det gör att nya aktörer tar plats, där industriella aktörer traditionellt dominerat inom transaktionsområdet.

– Från ett finansiellt perspektiv är bolagen på börsen ofta värdemässigt större och har under längre tid varit transparanta i sin utveckling. Större fonder, och dessa blir allt fler, vill göra större investeringar. Vi ser också att avkastningskraven faller något med storlek. Så om man söker något större bolag, med transparent historik och inte har de allra högsta avkastningskraven så är börsbolagen intressanta, säger Erik Laestadius.

Tittar man på den globala marknaden för utköp under fjolåret finns det en svensk koppling i toppen på statistiken. Det handlar om budet på amerikanska fiberoperatören Zayo Group där EQT var en av köparna. Värdet på bolaget låg över 14 miljarder dollar. 

EQT stod också för det största svenskrelaterade förvärvet utanför börsen förra året, enligt Mergermarket. Detta i form av köpet av Galderma från Nestlé.

Sett till svenska förvärvsobjekt toppar två utköp i fastighetssektorn statistiken för fjolåret. Det handlar om SBB:s bud på Hemfosa och tyska Vonovias bud på Hembla. I båda fallen slutar det med att bolagen nu avnoteras. Här är det dock inte investeringsfonder som finns på köparsidan utan två noterade aktörer i fastighetssektorn.

Ett annat utköp av mer klassiskt snitt under fjolåret var grundarfamiljen af Jochnics bud på kosmetikabolaget Oriflame som togs av börsen efter femton år.

Ett annat inslag på topplistan är en tämligen unik affär som speglar det rådande marknadsklimatet väl. I juni kom beskedet att AMF Pension köper skogsbolaget Bergvik Skog Öst från Billerudkorsnäs. Den börsnoterade förpackningstillverkaren kunde realisera värden i skogstillgångarna samtidigt som man säkrade långsiktiga leveranslöften från Bergvik-bolaget. AMF Pension gjorde samtidigt sin första direktinvestering i skogssektorn, ett vägval som spelar väl in i profilen med långsiktighet i förvaltningen.

– Det är en viktig pusselbit i portföljen för att kunna möta tuffare marknadsförhållanden eller om det rådande lågränteläget blir bestående, förklarade kapitalförvaltningschefen Tomas Flodén när affären tillkännagavs.

Svenska storbolag har generellt dragit ner sin förvärvstakt i utlandet det senaste året, samtidigt som private equity-fonder, med EQT i spetsen, alltså fortsätter att hålla en hög aktivitet. Men att trenden inte behöver vara bestående visade Atlas Copco i början på februari då bolaget lanserade ett bud på över 10 miljarder kronor på tyska Isra Vision AG. Där ska aktieägarna nu i ett första steg ta ställning till budet.