Fintech

Trustbuddy drog in 80 miljoner på dåliga lån

Över 20 procent av lånen förmedlades vidare utan långivares samtycke. Bolaget tjänade storkovan – och det mesta tyder på att oegentligheterna pågick systematiskt från start. Det framgår av förvaltarberättelsen. "Ledde till en katastrof."

Uppdaterad 2016-07-06
Publicerad 2016-07-04
Lars-Henrik Andersson.

Trustbuddys konkursförvaltare Lars-Henrik Andersson har nu färdigställt sin förvaltarberättelse som redogör för vad som låg bakom bolagets kollaps i oktober förra året.

Och den bekräftar, vilket Realtid.se var först med att berätta, att pengar inte förskingrades – utan lånades vidare utan samtycke från långivare. Låntagarna matchades inte heller mot specifika utlånare.

– Det är inga stora överraskningar. De stora dragen kvarstår. Vi har vetat vilka bristerna var under en längre tid. Analysen har inte förändrats, säger Lars-Henrik Andersson till Realtid.se.

Enligt hans egna beräkningar förmedlades cirka 21 procent av lånen utan att det fanns någon långivare. Något han ser mycket allvarligt på.

– Vid varje långivande tillfälle måste det finnas ett automatiserat system. Det ska inte vara någon mänsklig faktor inblandad som ska bestämma vem som ska låna av vem, utan det ska ske slumpmässigt utifrån credit ratings, säger Lars-Henrik Andersson.

Inga långivare

Under hösten 2015 hade dåliga lån till ett värde av totalt 37 miljoner kronor vidareförmedlats.

"Detta förfarande är såvitt framkommit den huvudsakliga förklaringen till bristen på bolagets klientmedelskonton som inledningsvis bedömdes till ca 44 miljoner kr. Dessa medel var således inte försvunna utan i huvudsak uppbundna i nya lån som lämnats av bolaget utan att dessa knutits till någon långivare", framgår det av förvaltarberättelsen.

Totalt bedömer Lars-Henrik Andersson att Trustbuddy tjänade cirka 80 miljoner kronor på att riskutsätta fodringar och skapa en högre omsättningshastighet på förmedlade lån.

Pågick under många år

Han slår också fast att den otillåtna vidareförmedlingen pågått mer eller mindre systematiskt sedan i juni 2010 – och troligen redan från och med året innan då Trustbuddy grundades.

Men bolagets norske grundare Jens Glasö, som också var Trustbuddys vd mellan 2009-2014, går inte med på den beskrivningen. Han menar att problemen uppdagades under vintern 2014.

– Frågan är vaför den dåvarande ledningen [med Glasö som vd] inte åtgärdade felen och om man nu kände till dem? Om man hade tagit i problemet i december samma år hade man möjligen kunnat styra upp det, även om det sannolikt inte, ens då, varit någon lätt soppa att reda upp, säger Lars-Henrik Andersson.

"Ord står mot ord"

Han har dock inte lyckats utröna hur medveten den gamla ledningen var om bristerna. Men Jens Glasö har för konkursförvaltaren uppgett att styrelsen med Simon Nathanson som ordförande var informerad om oegentligheterna redan i februari 2015.

Nathanson har å sin sida hela tiden hävdat att han blev varse dem på hösten samma år – efter att ha tagit del av en internutredning som påvisade bristerna. Undersökningen genomfördes av den nya ledningen med Philip Mikal som ny vd.

– Vi har inget exakt svar på vem som kände till vad. Det kan man bara spekulera i. Ord står mot ord. Men uppenbarligen var det något som redan fanns i tidigare ledning och som den inte tog tag i, säger Lars-Henrik Andersson.

Flyttade runt pengar

Vad som däremot är tydligt är att lån flyttades runt mellan långivare så att de inte skulle märka att pengar försvann från deras klientmedelskonton, enligt förvaltaren.

"När långivare begärt utbetalning av 90 procent av sina lån har bolaget utan särskilt samtycke allokerat om lån från en långivare till en annan. Det kunde således hända att en långivare med nytt insatt kapital fått lån som sedan länge lämnats till inkasso. Någon särskild systematik för när denna typ av omallokering av lån skedde har inte kunnat fastställas", konstaterar Lars-Henrik Andersson.

Revisor underkände redovisningen

Han konstaterar också att kontrollen över bolagets tillgångar, skulder och klientmedel inte fungerande och att de avvek från god redovisningssed.

– I revisorns PM om redovisning och styrelsens förvaltning för 2014 framhåller han i huvudsak att bokslutsarbetet inte är tillräckligt strukturerat. Dokumentationen kring koncernkonsolidering är bristfällig. Och bolaget behöver skapa bättre processer och rutiner internt, förklarar Lars-Henrik Andersson och fortsätter:

– Det i kombination med att lånen lånades ut igen gjorde att de som blev kvar i systemet satt med sämre och sämre lån, vilket ledde till en katastrof. Det är min bedömning. 

Tar fem år driva in fodringarna

Konkursförvaltaren Lars-Henrik Andersson skrev nyligen över drygt 52 miljoner kronor, som han säkrat i konkursboet till, grupptalan i Norge.

Grupptalan leds av norrmannen Glenn Sundhagen och företräder de cirka 3.200 peseron som lånade ut pengar via Trustbuddys plattform. Även svensken Niklas Danaliv ingår i sammanslutningens ledningsgrupp.

Nu ska summan om 52 miljoner fördelas till långivarna och de första utbetalningarna är redan gjorda, enligt Andersson.

Grupptalan har även upphandlat Göteborgsbaserade inkassobolaget Alektum som fått uppdraget att driva in skulderna från de mellan 50.000-60.000 låntagarna, hemmahörande i Norden, Polen, Spanien och Storbritannien.

Inkassoräntan ligger på i genomsnitt 10 procent. Tidigast efter sommaren väntas Alektum komma igång med indrivningen som troligen tar minst fem år.

Under våren ombildades grupptalan även till ett bolag för att förenkla administrationen i samband med inkasseringen av långivarnas pengar, enligt Glenn Sundhagen.

Flest utestående lån i Norge och Danmark

Merparten av dem som lånade ut pengar via Trustbuddys plattform är norska och danska medborgare.

Enligt de experter Realtid.se talat är det generellt större kreditförluster i framför allt Danmark än i Sverige. En orsak kan vara att inkassoreglerna är trubbigare där.

Ett utländskt inkassoföretag får till exempel inte samarbete med danska myndigheter eller arbetsgivare för att fortsätta driva in en skuld.

– Ju mindre inkassobolagen vet desto större risker tas. Så har det varit länge, säger Anders Svensson, presskontakt på inkassobolaget Alektum.

Skillnaderna var dock större för 10-15 år sedan. Mycket inrapportering har automatiserats i Norge och Danmark, vilket effektiviserar indrivning.

Generellt är de nordiska rättsystemen också väldigt lika varandra med välfungerande domstolsprocesser, enligt Svensson.

Beslut om åtal i höst

I oktober polisanmälde Trustbuddys nya ledning tre personer i den gamla ledningen.

Ekobrottsmyndigheten utreder nu dem och är i färd med att fram beslutsunderlag.

Åklagaren räknar med att kunna fatta beslut om åtal ska väckas eller inte under senhösten 2016.

Ingen av de polisanmälda personerna är dock delgiven någon misstanke om brott i dagsläget.

– Det är en stor och kompakt utredning. Förhör har hållits och man har också genomfört en IT-teknisk undersökning av [Trustbuddys] underliggande databas, säger Katinka Wall, pressansvarig på Ekobrottsmyndigheten till Realtid.se.

Trustbuddy var Nordens största p2p-bolag

Bolaget blev på några år Nordens största peer-to-peer-långivare och värderades till som mest 1 miljard kronor. Under 2015 hade koncernen 70 anställda, fem dotterbolag i Finland, Spanien, Holland, Storbritannien och Sverige.

Sedan starten 2009 hann drygt 350.000 medlemmar, alltså långivare och låntagare, ansluta sig till tjänsten. Den förmedlade lånevolymen enbart under 2014 till 828 miljoner kronor, enligt Trustbuddys egna uppgifter.

Totalt lånade cirka 3.200 personer ut pengar genom p2p-plattform. De flesta långivare är hemmahörande i Norge och Danmark. Antalet låntagare uppgår till 50-60.000 och har sin hemvist i Norden, men även i Polen och Spanien.

Maxbeloppet som kunde lånas ut per gång var 10.000 kronor, men de flitigaste långivarna hann låna ut flera miljoner. Pengarna placerades på ett klientmedelskonto hos en bank. Därefter matchade Trustbuddy medlen med låntagare.

När låntagarna betalade tillbaka en del av lånet lånade troligen Trustbuddy ut pengarna igen, utan långivarnas samtycke

Platsannonser