En drabbad utlandssvensk hör av sig till Realtid.se.

Klicka här för att gratis få Realtid.se:s nyhetsbrev Finans och försäkring varje vecka via e-post.

Han uppger sig själv ha blivit av med 2-3 miljoner kronor i härvan.

– Det här är tråkigt för många och mig också, säger han.

Grundidén var densamma som grekiskägda banken EFG:s Sverigekontor hade.

Investerare köper livförsäkringar av personer i USA billigt, innan försäkringstagarna dött.

Och sedan fortsätter investerarna betala på försäkringen tills försäkringstagarna dör, och så tar investerarna ut slutsumman från livförsäkringen.

– Det är i sig en bra idé, för många gamla gubbar och damer som är försäkringstagare, har inga barn eller så som de behöver tänka på i händelse av bortgång.

Därför kan den försäkrade ta ut halva slutbeloppet, och sedan kopplas bort från försäkringen som tas över av en investerare som betalar in premier tills personen dör.

– Investeraren som tar över försäkringen kan då tjäna pengar om försäkringen köps billigt och tas om hand.

Den idén har EFG:s Sverigekontor haft i ett antal år från kanske år 2006 eller 2007.

Då läggs särskilda bolag upp som äger försäkringarna åt investerare.

I dessa bolag hos EFG uppstod sedan förvirring på grund av olika transaktioner hit och dit avseende dessa bolag.

– EFG flyttade pengar, och det ena bolaget lånade av det andra och så vidare.

– Det var en djävla röra.

– Det gick så långt att man var tvungen att kalla in en utomstående advokatfirma för att reda ut det, och jag tror inte att man lyckades med det.

Slutresultatet blev i alla fall att dessa 6-7 olika försäkringsrelaterade bolag hos EFG gjordes om till en enda stor fond.

Den stora bluffen var dock enligt källan ett annat men liknande upplägg.

– Det var ett par gamla Skandia-direktörer som gjorde samma sak.

De hade verksamheten via bolaget Orion baserat i skatteparadiset Brunei.

– Det var en schweizare med i ledningen där som också var gammal Skandia-kille, och två svenskar.

– Så de var i princip 2-3 som körde det där investeringsbolaget.

Källan hänvisar till att man vid sökning på internet direkt får upp bolagets hemsida om man söker på ”Orion, Brunei”.

– Det är en fantastisk historia, det som har hänt med en av Orions försäkringsfonder, säger källan.

– Om det inte var så att jag själv förlorat pengar i det, så hada jag skrattat åt alltsammans.

Enligt källan startades Orion för 5-6 år sedan i Brunei.

– Man använde i stor utsträckning svenska försäkringsmäklare – gamla Skandia-killar som förr sålde livförsäkringar ute i bygderna.

Dessa försäkringsmäklare fick i uppdrag att ta in pengar till bolaget i Brunei via ett konto i Luxemburg.

Tanken var sedan att Orion skulle ta hand om pengarna och förvalta dem.

Enligt källan kom det in 2,5 miljarder kronor på detta sätt till Luxemburg, varav det mesta var svenska pengar.

Pengarna slussades via två olika Luxemburg-bolag; ett som hette LSC och ett som hette SLS.

Personen som formellt hade hand om Orion och pengarna där, hette David Elias som var från Singapore.

Han höll till i Labuan som tillhör Malaysia, men är en ö utanför Borneo inte långt från Brunei.

– Det är bara 10 minuters flyg mellan Labuan och Brunei, säger källan.

– Och där på Labuan är det lite trevligare än Brunei som är ett ganska hårt styrt, muslimskt land.

– Det är därför som svenskarna i trakten hellre håller till på Labuan.

David Elias råkade enligt källan ha kontor vägg i vägg med svenskarna.

– Och Elias presenterades för många som jag känner, av de här svenskarna som ”deras grundare” och ”hjärnan bakom Orion”.

– Samtidigt har Elias varit eftersökt av den brittiska rättvisan sedan åren 1999 eller 2000.

– Men de uppgifterna har man tydligen inte haft något större förtroende för på Orion.

– Snarare var det tydligen en fördel!

Elias hade för sin del ett bolag i Labuan samt bolagen i Luxemburg som förvaltade pengarna som bland annat köpte livförsäkringarna.

– Sedan slutade Elias plötsligt betala ut ränta på de här livförsäkringarna, vilket en del av investerarna ville ha.

Då framkom att Elias berättat för personerna på Orion att Elias hade sålt livförsäkringarna och köpt regnskog i Brasilien.

– Och därmed var pengarna försvunna, säger källan.

– Det var ungefär 4 miljarder kronor från hans två bolag i Luxemburg.

Även om Elias hade singaporianskt pass och var uppvuxen i Singapore, så var han brittisk advokat.

– Och det finns skojiga historier om honom som florerar nu.

– I maj 2009 sägs det att han blev sjuk, och dog snabbt i lunginflammation i Labuan.

– Man hittade hans kropp i hemmet, och han identifierades av sin chaufför.

– Sedan brändes kroppen snabbt, och det sägs att askan spreds i Labuans djungel.

– Efter det är han alltså dödförklarad och de 4 miljarder kronorna borta.

Flera tunga aktörer i finansbranschen har enligt källan varit inblandade i olika roller, såsom revisionsbyrån PwC, holländska storbanken Dexia och brittiska storbanken HSBC, liksom Danske Bank och Deutsche Bank.

– De har alla satt in pengar i de här bolagen, eller har på något sätt varit inblandade.

– Och Orion är då baserat i Brunei där de sitter i sitt skatteparadis-bolag bakom gardinerna och går inte att komma åt.

– Jag tycker ta mig tusan att det här måste tas upp i Sverige nu.

– Jag funderar på att anmäla det till Finansinspektionen genom att svenska försäkringsmäklare är inblandade.

Enligt källan har svenska försäkringsmäklarbolaget Tellus i Göteborg varit inblandat i att förmedla försäkringar till det här.

Det som har hänt nu är att de två bolagen i Luxemburg har förklarats i konkurs, med en särskild likvidator som tillsatts.

Likvidatorn är en advokat som Luxemburgs stat har tillsatt.

– Han arbetar nu med det här fallet, säger källan.

– Och det intressanta och lite obehagliga här är att svenskarna som ledde Orion uppenbarligen hade mycket nära kontakt med den här skurken David Elias.

– Man undrar hur mycket kontakt de haft haft.

Enligt källan pågår även en utredning i Brunei vad gäller det bolag de ägde i Labuan.

Förmodligen pågår samarbete mellan den utredningen och likvidatorn i Luxemburg.

Källan uppger att Orion jobbat på liknande sätt som exempelvis brittiska bolaget Keydata.

– Keydata gick i konkurs sommaren 2009, och kunde inte betala ut pengar till sina investerare.

– Och då började den här historien nystas upp bakvägen med all information om Keydata och David Elias som en parallell till Orion.

Var Elias aktiv i både Keydata och Orion?

– Han har lurat många bolag.

– Men ingen har haft så nära kontakt med honom som svenskarna på Orion.

– Elias har haft personlig kontakt med dem på ett annat sätt än i Keydata-fallet.

Danske Bank har enligt källan även investerat pengar i Elias bolag.

Källan bedömer att det totalt handlar om 4 miljarder kronor.

Har de gamla inblandade Skandia-direktörerna varit med och förskingrat de pengarna?

– Vad vet man?

– Man kan fundera lite åt det hållet.

Nästa hållpunkt är att Luxemburg-likvidatorns rapport nu inväntas.

Så du har alltså själv investerat i den här Orion-härvan?

– Ja, det är därför jag är förbannad.

– Så fort jag lyckas hitta sådana här smaskiga investeringar, så går det åt helsicke.

– Det är rätt fantastiskt.

Källan själv har dock inte anmält härvan till någon instans.

– Men frågan är var pengarna är nu.

– Allt det här var väl genomtänkt.

– Upplägget är inte en slump.

Källan investerade pengarna genom sina gamla kontakter med försäkringsmäklarbolaget Tellus i Göteborg.

– Det är egentligen min fru som har satt in pengar.

– Hon hade stort förtroende för den här killen på Tellus som är mäklare för Orion.

Källan bedömer att bara Tellus-mäklaren dragit in 50-70-miljoner kronor till Orion från Sverige.

– Det är han som äger Tellus.

– Det här är en både intressant och tråkig historia.

– Det är på tiden att någon börjar sätta lite press på det här gänget.

– Det är väl så att de egentligen är ansvariga.

– Folk har betalat in pengar till deras konton, och sedan har pengarna fraktats vidare.

– Det enda vi visste var att pengarna skulle investeras i livförsäkringar, men det har inte skett.

– De har haft ansvaret att se till att så skulle blivit fallet.

– Men ansvarsförhållandena är inte vad man tror som lekman.

Har det blivit någon rättsprocess av det här?

– Nej, men många är intresserade av att starta en.

– Svenskar är ganska tröga i sådana här sammanhang.

– Folk avvaktar helst och ser vad som händer.

Men nu kan det enligt källan vara på gång.

– Svenskar i Asien är även inblandade och har satt in pengar till det här.

– De funderar på att göra något, men avvaktar rapporten från Luxemburgs-likvidatorn.

De drabbade svenskarna har enligt källan betalat in alltifrån några 100.000 kronor var, upp till flera miljoner var.

Skulle de skyldiga åka in i fängelse om sanningen kom fram i en rättegång?

– Ja, alltså; jag vet ju inte hur en sådan här rättegång skulle bedöma deras skuld eller så.

– Men som drabbad tycker jag att det är rätt självklart med fängelsestraff, även om man som drabbad alltid är partisk eftersom man har råkat illa ut själv.

– Man har ju sett hur pengar har hanterats av finansiella företag runt om i världen och även i Sverige, utan att något händer mer än i USA som ibland sätter åt finansskurkar ganska ordentligt.

– Det är så många svenskar som har satt in pengar i det här.

– Förmodligen är det oftast gamla pensionärer som vill ha lite pengar på gamla da’r.

Enligt källan är det hundratals gamla Skandia-säljare som varit ute i Sverige och sålt det här investeringsupplägget via Orion.

Åtminstone över 100 svenskar bedöms ha drabbats.

Och svenskarna bakom Orion i Brunei var enligt källan för bara några veckor sedan i Göteborg på besök för att träffa sina försäkringsmäklare som säljer upplägget i Sverige.

Så de har fortfarande inte slutat med det här?

– Nej, men de försöker förklara vad som händer eftersom det är många som blivit oroliga.

– Och orolig ska man nog vara.

– Om det här kommer ut i pressen blir det ett tryck på dem på ett annat sätt.

Enligt källan är historien inte heller slut ännu.

– Det påstås att likvidatorn har sagt att man faktiskt har hittat regnskog i Brasilien.

– Det är inte så svårt att hitta i och för sig, och det lär finnas en del pengar i det.

– Men vem som äger pengarna, aktierna eller vad det kan vara i skogen, är fortfarande mycket oklart.

– Det är en historia som kan pågå en tid framöver.

– Det är en lite ”rullande” information.

– Det är ganska intressant på många sätt, och jag tycker att det vore bra om det kom ut lite i tidningarna.

– Det är mycket som pågår i finansvärlden.

– Alla försöker roffa
åt sig.

Realtid.se får tag på Mikael som är talesperson för försäkringsmäklarbolaget Tellus i Göteborg.

– Jag vet vad du menar, säger han då Realtid.se för Orion-härvan på tal.

– Bara för att klargöra det så är Orion ett försäkringsbolag.

– Och de har egentligen inte själva haft någon produkt som det varit något fel i.

Felet ligger enligt Mikael i de båda Luxemburg-bolagen LSC och SLS.

– Det är i de företagen som en person har förskingrat en del tillgångar.

– Orion har därför valt att stämma de företagen som är i likvidation.

– Det drivs alltså
en process i Luxemburg om detta, och det har skrivits mycket om det.

Enligt Mikael är det bolagen LSC och SLS som tillhandahållit den ”obligation” som utgjort det som svenska investerare investerat i via Orion.

Så även ni på Tellus har varit delaktiga i att slussa pengar från investerare dit?

– Det här är en investeringsprodukt som har sålt av flera bolag, bland annat i Sverige.

– Den här typen av produkt med livförsäkringar, är egentligen en väldigt säker produkt.

– Väldigt många svenska banker har också varit med på detta.

– Det är en vanligt förekommande investeringsform, som räknas som säker.

– Flera svenska aktörer jobbar med liknande upplägg, exempelvis har EFG en egen liknande produkt.

– Det är i grunden ingen konstig produkt.

– Men oavsett vad det finns för säkerheter i form av produkter eller garantier, så är det omöjligt att förhindra att en person begår brottsliga gärningar.

Mikael uppger att man nu har återfunnit större delen av de aktuella tillgångarna.

– Orion har varit ett av de mindre företagen som investerat i det här.

– SEB och Danske Bank har också investerat i den här produkten åt sina kunder.

– Men nu har alltså större delen av tillgångarna återfunnits.

Enligt Mikael pågår även en process mot de stora företag som i sin tur skulle bevakat vilka investeringar Luxemburg-bolagen gjorde.

– Det är ganska stora bolag som holländska banken Dexia som hade som ansvar att övervaka detta.

– För sådana här produkter är alltid ett antal olika företag inblandade med olika funktioner såsom kontrollverksamhet.

– Och de i sin tur har ansvarsförsäkringar som ska täcka sådana här händelser.

Vad vill ni säga till de som investerat i det här via er?

– Det enda rådet jag kan ge är att situationen har ljusnat nu.

– Man har funnit över 60 procent av tillgångarna på ganska kort tid.

– Likvidationen påbörjades förra året, och investerarna kan komma att återfå en större del av sina investeringar innan året är slut.

– Det ser positivt ut för kunderna på så sätt, jämfört med många andra fall såsom Lehman där kunderna förlorade sina pengar helt.

Enligt Mikael är det utsläppsrätter som hittats som tillgångar i det här fallet.

– Och de utsläppsrätterna har faktiskt stigit i värde.

– Det är en typ av tillgång som kommer att säljas av och återbetalas till investerarna.

– Men självklart kommer likvidatorn att därefter fortsätta att försöka hitta ytterligare tillgångar.

Mikael bekräftar att det totalt kan handla om 4 miljarder kronor som investerats i det här upplägget.

– Alltså inte som bara kommer från Orion, utan som företag i hela Europa investerat.

– Och det här var en produkt som var godkänd av alla banker i Europa.

– Den var ”ISIN-kodad” och godkänd.

Mikael understryker att den här informationen är helt öppen och redan omskriven i brittisk press.

– Är det så att kunderna missuppfattat något kring detta, bör de kontakta den person eller det företag man gjort investeringen via.

Hur många är det som drabbats av detta?

– Jag kan inte säga hur många.

– Orion har flera olika typer av produkter.

– Det är väldigt få som berörts av den produkt som har fallerat.

– Och det finns massa andra produkter som fungerar som de ska.