- Publicerad
Den svenska skatten på olja är mer än fem gånger så hög som den finska. Oljesmugglingen över gränsen från Finland ökar konstant. Och tullen i Haparanda blir allt oftare lurad av smugglarna.
– Den enkla förklaringen är skatteskillnaden. Det är ofrånkomligt när skatten på eldningsolja är strax över 600 kronor per kubikmeter i Finland och över 3300 i Sverige, säger Sören Olsson, biträdande direktör på Svenska petroleuminstitutet, SPI.
Den illegala införseln av finsk eldningsolja över gränsen har pågått länge. Redan 1995 lämnade SPI in en skrivelse om frågan till EU. För Tullverket i Haparanda blir situationen allt mer ohållbar.
– De märker när vi jobbar. Hur vi än försöker och spanar och smyger så har vi svårt att få fast någon. En timme efter vi slutat jobba är trafiken i full gång över gränsen, säger Göran Kandelin, gruppchef vid Tullverket i Haparanda.
Ligan eller ligorna verkar ha ett avancerat underrättelsenätverk inom Tullverket men Göran Kandelin vill inte spekulera i hur det fungerar. Däremot berättar han att smugglarna även tar till andra knep för att veta om gränsen är fri. Bland annat åker de förbi husen där tulltjänstemännen bor och stannar till för att se om tjänstebilarna finns där.
– De ringer på hemtelefonen också och lägger på luren. Ibland när någon annan svarar så frågar de efter tulltjänstemannen och om frun då hämtar honom så lägger de på. På så sätt vet de ju att vi inte jobbar just den stunden, säger Göran Kandelin.
Utifrån sina medlemsföretags – oljebolagen – försäljningsminskning räknar SPI med att omkring 100.000 kubikmeter eldningsolja smugglas över gränsen varje år. Skulle en så stor mängd istället köpas av de svenska oljebolagen skulle det ge statliga skatteintäkter på 334,4 miljoner kronor.
– Så även om hälften av försäljningsnedgången har andra orsaker än smugglingen uppgår de förlorade skatteintäkterna ändå till hundratals miljoner kronor, säger Sören Olsson.
För Tullverket är vinterhalvåret extra tufft i kampen mot smugglarligorna. Gränsen mellan Sverige och Finland är alltid lång men kylan gör att ytterligare sju till åtta vägar bildas på de bottenfrusna sjöarna.
– Det är inte så enkelt även fast vi vet vilka de är. De har bättre koll på oss än vi har på dem, säger Göran Kandelin.
