SBAB:s nya rapport Hushållens bolån visar att bolåneskulderna inte utgör en så stor risk för svensk ekonomi (makrorisk) som svenska myndigheter och även en del internationella organisationer har gjort gällande – och inte heller en stor risk för majoriteten av alla bolånetagare. I rapporten används bland annat nya data från UC, Booli och Kantars Sifopanel.

– De risker som myndigheterna påtalat under många år har inte materialiserats, trots stora variationer i ränteläget, pandemi och skenande inflation i kölvattnet av Ukrainakriget. Vår nya rapport visar tydligt att bolåneskulderna är betydligt mer robusta mot ekonomiska störningar, och därmed mindre riskabla för svensk ekonomi, än vad Riksbanken och Finansinspektionen har gjort gällande, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB i en skriftlig kommentar.

61 procent av hushållen i Sverige äger sin bostad medan 39 procent hyr, enligt statistik från SCB. 35 procent av de som äger sin bostad uppger i SBAB:s undersökning att hushållet inte har några bolån alls. Det innebär att det är ungefär 40 procent av hushållen i Sverige som har ett bolån, eller annorlunda uttryckt, att 60 procent av hushållen inte har några bolån alls. Medianbolånet uppgår till 1,3 miljoner kronor bland hushållen med bolån och endast 14 procent av alla svenska hushåll har bostadslån som överstiger 2 miljoner kronor.

– En tydlig majoritet av bolånetagarna har förhållandevis små lån och det är samtidigt få som har mycket stora bostadslån. Bostadsägare i Sverige har dessutom i låg grad belånat sina bostäder för konsumtion och har därtill, sett i ett internationellt perspektiv, ett mycket stort sparande, säger Robert Boije.

Enligt SBAB:s analys har för stort fokus lagts på skuldsättningen hos nya bolånetagare och för lite fokus på hur läget ser ut i hela stocken av befintliga bolånetagare.

Endast 6 procent av hushållen med bolån har lån som överstiger 85 procent av värdet på bostaden. Det motsvarar 2 procent av alla Sveriges hushåll. För 77 procent av alla hushåll med bolån, det vill säga nästan åtta av tio, kan bostadspriserna falla med 30 procent utan att bolånen blir högre än värdet på bostaden, enligt SBAB.

– Belåningsgraderna kan knappast anses utgöra vare sig en stor risk för svensk ekonomi eller för majoriteten av Sveriges bolåntagarhushåll, säger Robert Boije.

SBAB:s undersökning visar att det finns ett starkt samband mellan bolåneskulden och inkomsten. Bostadslån över 3 miljoner kronor innehas typiskt sett av (minst) en bolånetagare som tjänar 50 000 kronor i månaden eller mer. För lån på mellan 2 och 3 miljoner kronor ligger den typiska inkomsten i intervallet 35 000 upp till 50 000 kronor. För lån mellan 1–2 miljoner kronor ligger den typiska inkomsten i intervallet 25 000 upp till 35 000 kronor men en nästan lika stor andel ligger i inkomstintervallet 35 000 upp till 50 000 kronor.