Uppgången i de långa marknadsräntorna och en bedömning av att inflationen är på väg upp snabbare mot inflationsmålet tidigare än väntat, gör att reporäntan höjs redan under våren 2023, det skriver SBAB i sin prognosrapport Boräntenytt nr 3, som publiceras i dag, tisdag.

–Perioden med ultralåga bundna boräntor är snart slut. Uppgången i de globala långräntorna drar med sig de längre bundna boräntorna upp i Sverige. Vår bedömning är nu att den femåriga boräntan successivt stiger med drygt 1 procentenhet fram till januari 2024, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB, i en skriftlig kommentar.

–Vår bedömning är att Riksbanken kan komma att höja reporäntan nästan ett år tidigare än vad de själva indikerat. Värt att notera är dock att terminsräntorna på den svenska räntemarknaden indikerar en ännu tidigare höjning av reporäntan än i vår prognos.

Riksbankens beslut om reporäntan är avgörande för de rörliga boräntornas utveckling. 

–Riksbanken bör rimligen justera ned sin syn på vad som är en normal reporänta på sikt. När Riksbanken fått kritik för att den hållit reporäntan så låg, vilket ansetts ha gött tillgångspriserna, har de försvarat sig just med att de långa realräntorna sjunkit. Men om Riksbankens bedömning är att realräntorna har gjort det, så bör ju i så fall samtidigt rimligen riskerna med stigande bopriser och ökande bolåneskulder inte vara så stora som Riksbanken samtidigt indikerar. Det är därför viktigt att Riksbanken sätter ner foten gällande sin syn över vad den nu bedömer är en normal reporänta på sikt, säger Robert Boije.

Trenden mot att fler och fler bolånetagare väljer att binda räntan på tider mellan ett och fem år håller i sig, enligt SBAB. Enligt prognosen för både de rörliga och bundna räntorna är det fortfarande också förmånligt att välja bunden boränta, och särskilt på bindningstider mellan tre och fem år. Andelen nya och omförhandlade bolån som väljs med bunden boränta har inte varit så hög sedan hösten 2007, enligt SBAB.