Hösten 2019 lämnade hållbarhetsprofilen Sasja Beslik Nordea efter 20 år för att gå till den schweiziska privatbanken J. Safran Sarasin. Bara två år senare lämnar han privatbanken för att bli hållbarhetschef för PFA Pension – Danmarks största kommersiella pensionsförvaltare.

– Jag har jobbat med att vidareutveckla JSS:s ESG-produkter, flera artikel 9-produkter, ny engagementstrategi och en rad andra strategiska områden som behövde förstärkas. Det jobbet är gjort och jag upplever att de är på rätt spår. Nu vill jag ägna mig åt pensionskapitalet. Sättet vi förvaltar pensionskapitalet spelar en enorm roll för utvecklingen, det är riktiga pengar och miljontals människor påverkas av hur de förvaltas, idag och i framtiden, säger Sasja Beslik till Realtid.

Vad ska du göra på PFA Pension?
– Hjälpa till och bygga framtidens hållbara pensionslösningar. PFA har som mål att kunna erbjuda kunder klimatneutrala pensionslösningar redan 2025. Pensionsbolag befinner sig i ganska komplex situation med många utmaningar som ska hanteras parallellt. 

Det är om bara fyra år?
– Jag vill bara jobba med dem som är ambitiösa och det här är ett ambitiöst bolag. En klimatneutral pensionslösning innebär att de måste göra ganska stora förändringar när det gäller sättet att förvalta kapitalet. Man måste sluta investera i det som är fossiltungt och i affärsmodeller som inte kommer att hålla ur ett klimatperspektiv och börja investera i det som är framtiden – företag och affärsmodeller som kontinuerligt minskar sina utsläpp, säger Sasja Beslik. 

Blackrocks före detta högste chef för hållbara investeringar, Tariq Fancy, menar att vi bäddar för katastrof om vi förlitar oss på självreglering. Han förespråkar förbud och/eller att göra det mindre lönsamt att finansiera det som är ohållbart. Kommentar?

– Läser du mitt nyhetsbrev varje vecka, ESG on Sunday, kan du se hur kritisk jag varit och fortfarande är. Det pågår en veritabel ESG-cirkus på marknaden. Man målar läppstift på grisar, kallar det ESG och i själva verket gör man ingenting. Men nu har EU levererat en ny förordning om hållbar finansinformation, SFDR, och den nya gröna taxonomin. Det har skapat någon form av ramverk. 

Sasja Beslik menar att det nu är upp till regeringar och myndigheter att se till att regleringarna följs.

– Enligt SFDR – Sustainable Financial Disclosure Regulation – ska en finansiell aktör exempelvis redovisa hur en finansiell produkt klassificeras ur ett miljöperspektiv. Sedan ska Finansinspektionen se till att denna redovisning stämmer. Så en fråga till generaldirektör Erik Thedéen är hur många ESG-specialister som Finansinspektionen anställt för att kunna säkerställa att lagstiftningen följs, säger Beslik och fortsätter:  

– Det måste till höga böter för dem som inte följer reglerna och även publika listor på dem som uppfyller kraven och dem som inte gör det. 

Enligt Parisavtalet ska vi försöka hålla oss till en ökning om 1,5 grader. Men i samband med publiceringen av en färsk FN-rapport säger FN-chefen Antonio Guterres att världen går mot en katastrofal uppvärmning om 2,7 grader. Kommentar?
– Han är väldigt optimistisk. Om du tittar på världens börser idag går vi mot en temperaturhöjning om 3,4 grader. 

– Klimatkrisen är en konsekvens av ett icke fungerande ekonomiskt system. De kortsiktiga incitamentsmodeller som finns inom det nuvarande ekonomiska systemet kan aldrig hjälpa oss att lösa det vi vill lösa. Vi har en marknadsekonomisk modell som är konsumtions- och tillväxtberoende. Det är icke kompatibelt med det vi vill åstadkomma.

Beslik förordar inte en skrotning av marknadsekonomin, men enligt honom måste den reformeras.

– Exempelvis måste vi skriva om aktiebolagslagen som idag säger att styrelsens och vd:s ansvar är att generera högsta möjliga vinst till aktieägarna på kortast möjliga tid. Vi måste också ha tillväxtmål som är mycket lägre, jobba mer med fördelning av ekonomiska resurser och konsumera mindre. Ingen politiker vill gå till val på det här. Västvärldens medelklass vaggas in i att den kan fortsätta äta och ha kakan, det kan vi ju men på bekostnad av miljarder fattiga som inte har råd att ha ”klimatångest” utan bokstavligen dör på grund av klimatförändringar.