När Klimatpolitiska Rådet exkluderar den svenska finanssektorn i sin rapport till regeringen ges en missvisande bild av hur stor Sveriges klimatpåverkan egentligen är, säger Sasja Beslik, chef för hållbar finansutveckling på J. Safra Sarasin, till Realtid.

– När ska svenska folket och svenska politiker få en sanningsenlig bild över Sveriges hela klimatpåverkan? undrar Sasja Beslik, och fortsätter: Det nya rapporten från Klimatpolitiska Rådet visar återigen total brist på kunskap kring den svenska finanssektorns (svenska pengars) bidrag till svenska utsläpp via investeringar som finansaktörer med säte i Sverige genererar via sina investeringar globalt, säger han. 

– Sveriges mål att vara ett koldioxidneutralt land måste inkludera alla svenska investeringar, annars leker vi bara klimatkris.

Klimatpolitiska Rådets rapport har granskat hur återhämtningspolitiken under coronakrisen påverkat Sveriges möjligheter att uppnå de klimatpolitiska målen. Huvudbudskapet i rapporten är att regeringen måste göra mer om Sverige ska kunna nå klimatmålen. Av rapporten framgår att Sveriges totala utsläpp av växthusgaser inom Sveriges gränser, de så kallade territoriella utsläppen, uppgick 2019 till knappt 51 miljoner ton, en minskning med nästan 30 procent jämfört med 1990. 

”Sveriges mål att vara ett koldioxidneutralt land måste inkludera alla svenska investeringar, annars leker vi bara klimatkris.”

Enligt Sasja Beslik är problemet dock betydligt större än det som framställs av Klimatpolitiska Rådets rapport, i och med att finanssektorn inte tagits med i beräkningen av Sveriges klimatpåverkan. 

– Det är oroande att detta gång på gång förbises i dessa rapporter eftersom koldioxidutsläpp som genereras via svenska pengar borde bokföras som svenska CO2-utsläpp. Om så är fallet och borde vara det, och baserat på det KPR kommit fram till, är Sveriges potential att nå sina mål i princip helt omöjliga. Eftersom de svenska pengarna och utsläpp som genereras via de inte räknas in är bilden missvisande och saknar avgörande substans. Svenska pensionspengar och samtliga svenska pensionsfonder, offentliga lika mycket som privata med säte i Sverige och för svenska kunder genererar utsläpp över hela världen, säger Sasja Beslik till Realtid.

Källa: Klimatpolitiska Rådet

Rådet slår fast att dagens politik inte räcker för att nå de klimatpolitiska målen trots, enligt rådet, förbättrade förutsättningar jämfört med efter finanskrisen för tio år sedan. Vidare anser rådet att takten i den svenska klimatomställningen är fortsatt för långsam med endast omkring en tiondel av regeringens ekonomiska återstartspaket som positivt bidrar till att uppnå de klimatpolitiska målen, skriver Rådet i rapporten.

Rådet ger bland annat rekommendationer om hur regeringen kan ”införa mer effektiva tillståndsprocesser för klimatinvesteringar, investera i ett ökat kompetenslyft för klimatomställningen, styra investeringar mot ett mer transporteffektivt samhälle samt offensivt nyttja de möjligheter som öppnas genom EU:s gröna giv”.

Det klimatpolitiska ramverkets övergripande mål är att Sveriges nettoutsläpp av växthusgaser ska vara noll senast år 2045, och därefter ska de vara negativa.

Rapporten finns att läsa i sin helhet här >>