Nationalräkenskaperna fjärde kvartalet 2022 har korrigerats jämförts med publiceringen den 28 februari. Orsaken är en sent inkommen uppdatering avseende utrikeshandeln som påverkar vissa komponenter i beräkningen av BNP.
BNP-utvecklingen "bara" minus 0,2 procent

Ändringen innebär att BNP-utvecklingen i faktiska tal höjs från minus 0,9 procent till minus 0,2 procent för fjärde kvartalet 2022 jämfört med samma kvartal 2021 och att den säsongrensade utvecklingen höjs från minus 0,9 till minus 0,5 procent för fjärde kvartalet 2022 jämfört med föregående kvartal Det framgår av ett pressmeddelande från SCB.
Sveriges BNP minskade med 0,5 procent under fjärde kvartalet, säsongrensat och jämfört med kvartalet innan. Nedgången drevs av minskade investeringar i fasta tillgångar och lager. Kalenderkorrigerat och jämfört med fjärde kvartalet 2021 minskade BNP med 0,2 procent. BNP för helåret 2022 ökade med 2,6 procent jämfört med helåret 2021.
– BNP sjönk under det fjärde kvartalet. Minskningen märktes i många delar av ekonomin med breda nedgångar i näringslivets investeringar och hushållens konsumtion. En stark nettoexport höll emot nedgången, säger Jessica Engdahl, sektionschef på Nationalräkenskaperna i en skriftlig kommentar.
Hushållens konsumtion minskade med 0,4 procent. Utgifter för möbler, livsmedel och svensk konsumtion utomlands bidrog till nedgången.
Den offentliga konsumtionen steg med 0,2 procent. De kommunala myndigheternas konsumtionsutgifter steg med 0,4 procent medan statens konsumtionsutgifter minskade med 0,2 procent.
Lagerinvesteringarna sänkte BNP-tillväxten med 0,8 procentenheter. Största lagerminskningen skedde bland näringslivets tjänsteproducenter.
Fasta bruttoinvesteringar minskade med 1,0 procent. Investeringar i byggnader och anläggningar bidrog mest till nedgången.
Exporten ökade med 0,5 procent och importen minskade med 0,9 procent. Sammantaget bidrog exportnettot positivt till BNP med 0,6 procentenheter.
Produktionen inom näringslivet minskade med 0,7 procent. De varuproducerande branschernas produktion sjönk med 1,2 procent och de tjänsteproducerande branscherna minskade med 0,5 procent.
Produktionen inom de offentliga myndigheterna ökade med 0,7 procent.
Antalet sysselsatta i hela ekonomin ökade med 0,3 procent. Antalet arbetade timmar i hela ekonomin steg med 0,4 procent och med 0,3 procent inom näringslivet. Arbetsproduktiviteten i näringslivet minskade med 1,1 procent.
Hushållens reala disponibla inkomster minskade med 2,6 procent jämfört med fjärde kvartalet 2021.
Den offentliga förvaltningen visade ett underskott på 43 miljarder kronor för fjärde kvartalet 2022. Det fjärde kvartalet 2021 var underskottet 21 miljarder kronor.








