Ny kärnkraft är en av Sveriges största investeringar i modern tid. Nu slåss globala jättar om att få bygga den.
Vem ska egentligen bygga Sveriges nya kärnkraft?


Mest läst i kategorin
I KORTHET
- EDF och Westinghouse tävlar om miljardkontraktet för Sveriges nya kärnkraft, där EDF lyfter europeiskt samarbete och Westinghouse betonar sin svenska närvaro.
- Båda bolagen har haft stora problem med förseningar och kostnadsökningar i tidigare projekt i bland annat USA, Frankrike och Finland.
- Regeringen erbjuder statliga lån och elprisgaranti i 40 år för att möjliggöra byggandet av minst tolv nya reaktorer till 2045.
Sammanfattat med hjälp av AI och kvalitetssäkrat av Realtid
För några veckor sedan presenterade regeringen sin plan för framtidens kärnkraft. Sverige ska låna ut pengar för att produktionen ska komma igång.
Bakom kulisserna pågår nu en intensiv dragkamp om vem som ska få bygga Sveriges nya kärnkraft.
Missa inte: Tung industri kliver in i satsning på kärnkraft – men S röstar nej. Realtid
Två energijättar – franska Électricité de France (EDF) och amerikanska Westinghouse – gör upp om miljardkontraktet i en kamp som tvingar regeringen och Vattenfall att balansera mellan teknik, politik och ekonomi, skriver Svenska Dagbladet.
Kärnkraften blev dyrare
EDF:s representanter, med vd:n Vakis Ramany i spetsen, har haft möten med svenska statssekreterare och lyft fram ett europeiskt samarbete som fördel.
”EDF föreslår en helt europeisk lösning, skapad av Europa för Europa”, skrev Ramany på Linkedin efter att ha mött sina svenska förhandlingspartners i slutet av mars.

Då slår den nya kärnkraften igenom
SMR, den småskaliga kärnkraften, är på väg mot att slå igenom stort.
Westinghouse, å sin sida, trycker på sin lokala närvaro. Företaget har en kärnbränslefabrik i Västerås, som näringsminister Ebba Busch (KD) besökte tidigare i år – och har levererat reaktorerna Ringhals 3 och 4.
”Det är viktigt att svenska bolag får en del av miljardkakan”, säger en branschkälla.
Senaste nytt
Förseningar och skenande kostnader
Båda bolagen har dock haft problem med tidigare projekt. EDF:s reaktorer i Frankrike, Finland och Storbritannien har dragits med stora förseningar och fördyringar.
Samtidigt skenade kostnaderna för Westinghouse byggen i USA, med ett avbrutet projekt och andra som blev tre gånger dyrare än planerat.
När Bulgarien anlitade Westinghouse förra året för att bygga två nya reaktorer insisterade landet på ett fastslaget pris, skriver Euractiv.
Läs även: 40 år efter katastrofen: Hundarna som överlevde strålningen. News55
Väckt skepsis
Sydkoreanska KHNP har tidigare nämnts som en utmanare till att få bygga kärnkraft i Europa, men har dragit sig ur den svenska marknaden på grund av patentproblem.
Regeringen har satt som mål att bygga ny kärnkraft motsvarande två storskaliga reaktorer till 2035 – och minst tio till 2045.
Missa inte: Vattenfalls onödiga brakförlust: ”Tekniken finns”. Realtid
För att driva på utvecklingen erbjuds statliga lån och ett garanterat elpris i upp till 40 år. Enligt en utredning skulle ett stödet för att bygga fyra reaktorer kunna uppgå till 300 miljarder kronor i form av lån, skriver SVT.
Vattenfall, som ansvarar för upphandlingen, ska välja teknik före sommaren. Regeringen har lovat ett första spadtag före valet 2026, och beslut om investering väntas senast 2030.
Tidsplanen har dock väckt skepsis hos experter som menar att det hela kan dra ut på tiden.

SD:s känga mot Vattenfall: Uppskattar inte kärnkraft
Regeringens mål om ny kärnkraft till 2035 ifrågasätts internt.

Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.

Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.