Medan världens största bankallians firar ”överväldigande stöd” för nedskärningar i klimatambitioner, sitter utvecklingsländer fast i ett finansiellt system som systematiskt hindrar deras gröna omställning.
En värld, två verkligheter – klimatkampen splittras


Mest läst i kategorin
I KORTHET
- Världens största bankallians, NZBA, har avvecklat sina bindande klimatkrav, vilket riskerar att urvattna finanssektorns roll i klimatomställningen.
- Höga kapitalkostnader och valutavolatilitet gör det oproportionerligt dyrt för fattigare länder att investera i grön energi. Detta strukturella hinder bromsar den globala omställningen.
- Medan rika länder kan finansiera sin omställning billigt, pressas utvecklingsländer till åtstramningar. Resultatet: ökade klimat- och marknadsrisker globalt.
Sammanfattat med hjälp av AI och kvalitetssäkrat av Realtid
Den globala finanssektorn verkar göra en helomvändning i klimatfrågan.
Net-Zero Banking Alliance (NZBA), banksektorns största klimatallians med 130 medlemmar, har röstat för att drastiskt lätta på sina klimatkrav. Alliansen kommer inte längre att kräva att banker anpassar sina portföljer till 1,5-gradersmålet.
Missa inte: Nordea väljs in i global bankallians: ”Hedersuppdrag”. Realtid
Istället blir tidigare obligatoriska krav nu endast ”rekommendationer”.
”Den nya inriktningen fick överväldigande stöd”, säger Shargill Bashir, ordförande i NZBA:s styrgrupp till Bloomberg, utan att avslöja exakt hur medlemmarna röstade.
Djupare systemfel
Förändringen kommer efter att stora amerikanska banker som Goldman Sachs lämnat alliansen, vilket startat en dominoeffekt där även storlångivare från Kanada och Japan följt efter.
Resultatet? NZBA:s tillgångsbas har krympt med ungefär en tredjedel – motsvarande cirka 27 biljoner dollar – sedan december.

Banker duckar “anti-woke”-attacker: Överger klimatallians
Beslutet kommer samtidigt som den politiska pressen ökar i USA.
Men medan västvärldens banker drar sig tillbaka från sina klimatlöften, avtäcks ett djupare systemfel – ett finansiellt system som från grunden missgynnar utvecklingsländer i klimatomställningen.
Senaste nytt
Två system – två verkligheter
Avinash Persaud, rådgivare till presidenten för Inter-American Development Bank, pekar på en avgörande skillnad mellan rika och fattiga länder: kapitalkostnaden.
”Kapitalkostnaden i Indien, ett stort land med likvida marknader, ligger på cirka 8 procent. I Europa kan den fortfarande vara 3-4 procent”, säger han till Bloombergs poddserie Zero.
Skillnaden kan tyckas teknisk, men får enorma konsekvenser.
Läs även: EU backar från hållbarhetskrav – slår hårdast mot de små. Realtid
”12-13 procents ränta”
När en vindkraftspark ska byggas i Tyskland kan investerare låna till låg ränta – i Brasilien eller Indien blir samma projekt extremt mycket dyrare att finansiera.
I praktiken bromsar detta den globala klimatomställningen där den behövs som mest.
”För många människor från utvecklade länder är kostnaden för kapital inte ens en faktor att oroa sig för. De har inte erfarenhet av den hårda verkligheten att betala 12-13 procents ränta”, förklarar Persaud.

Storbanker dumpar klimatet i Davos
Klimatet står inte högt på dagordningen.
Dollarns dolda makt
Bakom kulisserna ligger ett ännu djupare problem – den amerikanska dollarns status som världens reservvaluta.
Denna status ger USA enorma fördelar och utsätter samtidigt utvecklingsländer för skadlig valutavolatilitet.
”När det sker något oroväckande i världen flyr investerare till säkerhet. Och säkerheten är USA:s dollar”, förklarar Persaud.
Missa inte: Salt som energilösning – nygammal teknik på frammarsch. Realtid
När pengar flödar ut från utvecklingsländer tvingas dessa höja sina räntor mitt i kriser – precis motsatt den politik rika länder kan föra.
Under pandemin sänkte USA och Europa sina räntor och expanderade sina ekonomier. Utvecklingsländer tvingades göra tvärtom.
Risken för marknadschocker ökar
För svenska investerare, företag och pensionssparare får denna utveckling djupa konsekvenser.
När banker sänker sina klimatambitioner ökar risken för framtida marknadschocker när klimatförändringarna slår till med full kraft.
Samtidigt bromsas exportmöjligheter när utvecklingsländerna inte kan finansiera sin gröna omställning.

Grön diesel misstänks innehålla förklädd palmolja
HVO-diesel marknadsförs som ett klimatsmart alternativ – men kan i själva verket vara en miljöbluff.
”Behöver alla sektorer”
Det finns vissa ljusglimtar. Multilaterala utvecklingsbanker arbetar med mekanismer för att minska valutarisken i klimatprojekt.
Men den holländska banken Triodos beslut att lämna NZBA i protest mot de sänkta ambitionerna visar att sprickan i finansvärlden växer.
”Vi är halvvägs genom det kritiska årtiondet för klimatåtgärder och vi behöver alla sektorer, inklusive banker och finans, för att bidra till att minska utsläppen”, säger Bashir till Bloomberg.
Läs även: Tullarna kan bli ett dråpslag för ren energi. Realtid

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.