I pengar räknat var ökningen 39 miljarder kronor, vilket gör att de samlade kommunala låneskulderna vid årsskiftet hamnade på 768 miljarder kronor, enligt en ny rapport från Kommuninvest.

Den högsta genomsnittliga låneskulden finns i Sveriges större städer och är där 81 900 kronor per invånare. Den lägsta genomsnittliga låneskulden per invånare uppgick till 48 400 kronor och återfanns bland kommuner i gruppen ”Pendlingskommun nära storstad”. Denna kommungrupp hade även den lägsta ökningstakten av skulden.

Samtidigt har investeringstakten minskat. De samlade investeringarna i kommunsektorn uppgick 2020 till 184 miljarder kronor, vilket var en minskning med 8,5 miljarder kronor, motsvarande 4 procent, i jämförelse med 2019.

– Det kan finnas flera orsaker till den sänkta investeringsnivån. En kan vara att investeringar skjutits upp eller försenats under pandemin. Verksamhetsfokuset har varit starkt och efterfrågan på vissa områden, exempelvis äldreomsorg, har dämpats. En annan orsak kan vara att befolkningsprognoser reviderats ner. På skuldsidan kan den relativt långsamma tillväxten i upplåning och skulder, vid sidan av lägre investeringar, kopplas till små kostnadsökningar, stora statsbidrag och starka resultat. Självfinansieringsgraden har ökat i jämförelse med 2019, men inte till 100 procent för kommunkoncernerna. Därmed har låneskulden ökat trots att investeringarna minskat, säger Emelie Värja, forsknings- och utbildningschef på Kommuninvest, i ett pressmeddelande.

Slutsatsen i rapporten från Kommuninvest är dock mindre dyster: Investeringarna kommer sannolikt att ta fart igen – om än i en takt som är något lägre än snittet för åren 2010–2019.

”Trots nedreviderade befolkningsprognoser kommer det bli frågan om en fortsatt befolkningsökning där andelen äldre stiger markant. Därtill finns det stora renoveringsbehov i den del av fastighetsbeståndet som byggdes på 60- och 70-talen”, står det i rapporten.