Det skriver Timesonline.co.uk.

Rysslands regering har via den statliga banken VEB utfäst ett totalt räddningspaket på drygt 70 miljarder kronor för oligarkerna.

Rusal är världens största aluminiumtillverkare, och kommer att använda pengarna till att återbetala ett lån till ett syndikat av banker där bland annat RBS ingår.

VEB har totalt fått över 360 miljarder kronor av ryska regeringen för att rädda ryska företag som är i kris.

Stödet är välkommet för Deripaska som har tvingats sälja av ägarandelar i utländska företag, då den globala finanskrisen har gjort att värdet på hans förmögenhet kollapsat.

Från ryska statens sida innebär räddningspaketet en signal om att staten värnar om att strategiska tillgångar kommer att kvarstå hos oligarker som staten anser vara pålitliga.

Rusal lånade självt 33 miljarder kronor tidigare i år som ett led i ett aktieköp för knappt 100 miljarder kronor. Det var när Rusal köpte 25 procent av Norilsk Nickel, och använde de aktierna som säkerhet för lånet.

Men när aktiekursen för Norilsk kollapsade, framförde Rusals långivare krav på att Rusal måste börja sälja aktier i Norilsk. Ägarandelen är idag värd cirka 22 miljarder kronor.

– Ryssland vill inte att Rusals ägarandel i Norilsk ska späs ut på andra händer, säger Rob Edwards till Timesonline. Han är gruvanalytiker på investmentbanken Renaissance Capital.

Om Rusals ägarandel i Norilsk skulle säljas till utländska ägare, skulle den ryska ägarandelen av Norilsk falla under 51 procent.

– Och det vore inte acceptabelt, säger Edwards till Timesonline.

Ryska affärsmän håller som bäst på att köa upp för att få lån från VEB, då banken förbereder sig för att betala ut de första drygt 70 miljarder kronorna i räddningspaketet.

Oligarkerna är en grupp bland de ryska affärsmännen, och byggde upp sina mångmiljardförmögenheter under det kaotiska 90-talet.

Bloomberg har tidigare skrivit att den ryska premiärministern Vladimir Putin, kan utnyttja kreditkrisen för att ”förstöra” oligarkerna.

När han kom till makten år 2000 gjorde han det med löftet att förstöra oligarkerna som klass.

Två år senare hade han drivit iväg två av oligarkerna utomlands och satt en annan i fängelse.

Nu kan den globala härdsmältan på finansmarknaderna användas av Putin för att ”avsluta jobbet”, skriver Bloomberg.

De drygt 360 miljarder kronorna som Putin och ryska presidenten Dmitry Medvedev öronmärkt för att låna ut till företag med finansieringsproblem, utökar ryska statens kontroll över företagsledarna.

Miljardärer som ansöker om statsstöd, såsom Oleg Deripaska som är Rysslands rikaste man, och Mikhail Friedman, måste ge myndigheterna vetorätt över företagens finansieringsbeslut.

– Det här kommer att ge staten mer inflytande över landets största företag och huvudsakliga industrier, säger Chris Weafer till Bloomberg.

Han är chefsstrateg på UralSib Financial Corp i Moskva.

– År 2008 finns det bara en verklig oligark: ryska staten, säger Weafer.

Detta är en dramatisk förändring från situationen för tio år sedan, då oligarkerna kontrollerade Boris Jeltsins nästan bankrutta stat.

Så sent som i april hade de 100 rikaste ryssarna en kombinerad förmögenhet motsvarande en tredjedel av hela den ryska ekonomin, enligt Forbes.

Rysslands 25 rikaste har fått se sina rikedomar minska i värde med nästan 1.700 miljarder kronor motsvarande en värdeminskning med över 60 procent, enligt Bloombergs beräkningar.

Och det är Putin som drar i tåtarna för den sista stora kassakistan på strax under 3.900 miljarder kronor som han nu pytsar ut genom den statsägda banken VEB (VneshEconomBank) där Putin är styrelseordförande.

Oligarkerna tjänade sina pengar på 90-talet då ryska staten överförde sitt ägande i ryska företag till privat ägande, och statens inflytande var svagt.

De lånade senare ut pengar till staten som hjälp till Jeltsin, som i sin tur delade ut andelar i utvalda tillgångar som tack. Bland dessa tillgångar fanns Norilsk Nickel som är Rysslands största gruvföretag.

Oligarkernas stöd kunde inte stoppa att Ryssland missade en betalning på knappt 300 miljarder kronor avseende statsskulden, och i samband med det fick rubeln devalveras.

Putin kom till makten som president mindre än två år senare med hjälp av Boris Berezovsky som var en affärsman och politiker i Jeltsins innersta cirkel som myntade uttrycket ”oligark”.

Berezovskys inflytande omskrevs i boken ”Godfather of the Kremlin” av Paul Klebnikov som var redaktör för Forbes i Ryssland men mördades år 2004.

Enligt Wikipedia attackerades Klebnikov på en gata i Moskva av okända förövare sent på kvällen den 9 juli 2009. De avfyrade åtminstone nio skott från en långsamt åkande bil.

Klebnikov träffades av fyra skott och överlevde först, men avled senare på sjukhuset eftersom det tog en timme för ambulansen att komma. Ambulansen visade sig inte ha någon syrgas, och sjukhushissen gick sönder på väg upp till operationsrummet.

En lista på de 100 rikaste ryssarna som Klebnikov publicerat i maj 2004, spekuleras ligga bakom attacken.

Han sa själv att en man med ”slaviskt utseende” ledde attacken.

Några månader efter att Putin tagit makten i juli år 2000, var Mikhail Khodorkovsky Rysslands rikaste man. Putin sa då till honom och ett par dussin andra affärsmän att det inte var någon fara med deras förmögenheter så länge affärsmännen höll sig utanför politiken och inte försökte ha inflytande över landets styrning.

Berezovsky som nu är 62 år, blev ett tidigt offer för Putins antioligark-kampanj.

Berezovsky flydde till London år 2001 efter att ha anklagats för bedrägeri i Ryssland. Enligt Berezovsky fanns det politiska skäl till att anklagelserna gjordes.

I slutet av år 2003 hade Putin fått Rysslands ledande affärsmän på knä.

Khodorkovsky har varit det mest uppmärksammade fallet. Han arresterades och fälldes för skatteflykt och bedrägeri.

Det statliga ryska oljebolaget Rosneft tog kontrollen över det mesta av Khodorkovskys oljebolag Yukos – som ett tag var Rysslands största oljeexportör.

Ryska staten kontrollerar nu 44 procent av oljeproduktionen och all export av naturgas från Ryssland.

Khodorkovsky har kallat behandlingen av honom som en hämnd för politiskt motstånd mot Putin, som i sin tur har förnekat detta.

Under de åren som följde, har antalet ryska dollarmiljardärer svällt upp från en handfull till över 100, då priserna för olja och andra råvaror steg till nya rekordnivåer, och företag öppnade upp sina ägarstrukturer för passiva, utländska investerare.

Men nu har vindarna vänt.

Nu arbetar oligarkerna med lobbying gentemot staten, för att få tillgång till statliga medel.

Det uppger den ryska miljardären Alexander Lebedev för Bloomberg.

Han äger 30 procent av det statskontrollerade ryska flygbolaget Aeroflot.

– Statsstödet är inte precis fritt tillgängligt för alla som kommer förbi, säger Lebedev.

Hakar finns.

Vice ryska centralbankschefen Alexei Ulyukayev sa den 1 oktober att den statliga ryska banken VEB får rätt att stoppa låntagare från att ta andra lån ”så att inte skuldnivån ökas”.

Det innebär i praktiken enligt UralSibs chefsstrateg Chris Weafer att den ryska staten kan diktera hur företagen ska investera och utvecklas.

VEB har nu fått ansökningar om över 360 miljarder kronor i lån.

Staten har satt av nästan 100 miljarder kronor för att köpa aktier och obligationer via VEB i år och nästa år, och drygt 260 miljarder kronor för att ge nödlån till andra banker.

Statsägda företag och producenter av olja, gas, metaller och gödsel kommer att få det mesta av de pengar de begär, enligt vad UniCredits analytiker uppger för Bloomberg.

Det statliga ryska oljebolaget Rosneft väntas få nästan hälften av cirka 65 miljarder kronorna som ska gå till lån till de ryska oljebolagen. Rysslands vice premiärminister Igor Sechin är ordförande i Rosneft.

Eftersom konkurrensen är så hård om att få de statliga lånen, kan de frusna kreditmarknaderna enligt UniCredit också tvinga företagen att betala långivare genom att sälja tillgångar till rika investerare såsom ryska staten.

Ryska lån på över 2.600 miljarder kronor som både ryska företag och banker har tagit, ska återbetalas senast i juli 2009. Utländska banker är långivare till en tredjedel av de skulderna.

Gazenergoprombank är en annan statligt kontrollerad rysk bank, förutom VEB. Gazenergoprombank har sagt att den ska köpa Moskvabanken Sobinbank.

VEB för samtal om att köpa Globex, som är en rysk bank som hamnat i problem efter att ha investerat i fastigheter.

Oligarker som kan antas ha fått finansiella problem av kreditkrisen är enligt UniCredit Oleg Deripaska med sitt bolag Basic Element, Mikhail Fridmans Alfa Group och Vladimir Yevtushenkovs AFK Sistema.

Tidigare i oktober tvingades Deripaska göra sig av med sina ägarandelar i kanadensiska bildelstillverkaren Magna International och tyska byggbolaget Hochtief, eftersom aktierna i de bolagen fallit så kraftigt att långivande utländska banker tog över de ägarandelarna som säkerheter.

Och den ryska statens inflytande går utöver hur oligarkerna styr sina företag. Putin och andra ledande ryska politiker samlade ihop de 50 ledande ryska affärsmännen, och beordrade dem att ”dumpa pengar in i det ryska finanssystemet” för att få liv i den ryska aktiemarknaden.

Det framgår enligt en rapport från det amerikanska riskkonsultföretaget Stratfor Group, enligt Bloomberg.

Det privata kapitaltillskottet tillsammans med de statliga åtgärderna, fick Moskvabörsen att stiga med 30 procent under en enskild dag i september. Men sedan dess har de ryska aktiekurserna fallit igen.

– Att gå efter oligarkernas personliga kapital, särskilt pengar som finns utomlands, är en helt ny nivå av kontroll, säger Lauren Goodrich enligt Bloomberg. Hon är analytiker på Stratfor.

Staterna i USA och Europa ökar också översynen över sina ekonomier genom att ta ägarandelar i banker, men den ryska statens inflytande riskerar leda till ökad korruption och mindre information om de ryska företagen.

Det uppger James Beadle för Bloomberg. Han är chef för investeringsstrategier på Pilgrim Asset Management i Moskva.

Den inställningen upprepades av oligarken Berezovsky enligt Bloomberg.

– De korrupta byråkraterna har vunnit det här slaget, sa han.