Priserna på både lägenheter och hus steg i hela Sverige i oktober.  Mätt sedan årsskiftet har priserna på både lägenheter och hus stigit markant – detta trots ett av de värsta åren i svensk ekonomi någonsin. 

– Trots ett av de värsta åren någonsin i svensk ekonomi med kraftigt stigande arbetslöshet har bostadspriserna gått upp markant sedan årsskiftet. Men det finns fortfarande risk för bakslag. Rimligen kan inte bostadsmarknaden stå emot vad som helst. Skulle vi få en mycket omfattande och långvarig andra smittspridningsvåg med ytterligare ökad arbetslöshet vore det konstigt om inte det spiller över på bostadsmarknaden. I ett sådant läge kommer en förlängning av de krisåtgärder som regeringen vidtagit för att dämpa arbetslösheten och hålla uppe hushållens inkomster bli nödvändiga och även avgörande för utvecklingen på bostadsmarknaden, säger Robert Boije, chefsekonom på SBAB.

Om inte regeringen förlänger krisåtgärder så varnar du för bakslag. Det kan slå mot bostadsmarknaden, vad betyder det i nästa steg? 
– Är vi nu inne i en europeisk och kanske snart även svensk andra smittspridningsvåg med nya och långvariga lockdowns eller andra sociala restriktioner, så kommer det att slå hårt mot åtminstone delar av svensk ekonomi. Om inte arbetslösheten ska gå upp ytterligare markant i ett sådant läge måste rimligtvis flera av regeringens krisåtgärder förlängas. Det kommer också vara avgörande för bostadsmarknaden. Ett läge där arbetslösheten ökar samtidigt som bostadspriserna faller kraftigt riskerar att leda till stor oro på de finansiella marknaderna och stigande riskpremier.

Ökade kreditförluster för bankerna? Och när blir kreditförlusterna farligt höga? 
– Finansinspektionens stresstester visar att det måste till en mycket kraftig ökning i arbetslösheten och rejält fallande bostadspriser innan bankerna hamnar i en situation med besvärande stora kreditförluster. Det som däremot oroar mer är att riskpremierna skulle kunna öka markant långt innan en sådan situation uppstår. Det såg vi i början av coronapandemin. Riksbankens stödåtgärder ledde då dock till att dämpa oron, men den kan blossa upp igen om pandemin fördjupas och drar ut på tiden. Ett vaccin mot covid-19 som tas i bruk hyfsat snart skulle vara mycket välkommet för att minska risken för ett sådant förlopp.

Har bankerna, enligt dig, tagit för hög risk som beviljat höga lån med tanke på den skakiga arbetsmarknaden?
– Nej! Enligt lag ska bankerna i varje enskilt fall pröva återbetalningsförmågan hos den som söker ett lån. När bankerna gör det tittar de bland annat på om den som söker ett lån har stadigvarande inkomst. Det går inte att kräva att bankerna generellt sett ska väga in den ökade risken att bli arbetslös av konjunkturella skäl för en person som vid ansökningstillfället har en stadigvarande inkomst. Det vore dessutom mycket olyckligt ur ett stabiliseringspolitiskt perspektiv. Om alla banker i en lågkonjunktur skulle minska utlåningen till bostäder av konjunkturella riskskäl skulle det bidra till att förstärka konjunkturnedgången. Historiskt sett har bankerna gjort väldigt små kreditförluster på utlåning till bostäder – även i djupa lågkonjunkturer.

Har SBAB på något sätt justerat sin kreditgivning under rådande omständigheter?
– Nej, vi följer våra normala rutiner för kreditprövningen vid utlåning till privatpersoner.

Avviker Sverige från andra länder när det gäller den starka prisutvecklingen på bostäder?
– Sett över en längre tid tillhör Sverige den grupp länder som haft störst prisökningar på bostäder. Priserna har dock stigit ungefär vad som kan motiveras av den trendmässiga nedgången i de långa realräntorna.

Du fick rätt när du i våras i Realtids panel såg slopat amorteringskrav som nästa steg från Finansinspektionen. Kommer amorteringskravet tillbaka?
– Finansinspektionen har ju tydligt sagt att det slopade amorteringskravet är en tillfällig konjunkturstärkande åtgärd och att det temporära undantaget ska tas bort nästa sommar. Inte mycket talar för att Finansinspektionen kommer ta bort kravet permanent. Däremot kan den temporära undantaget komma att förlängas om vi har en fortsatt besvärlig coronakris även nästa sommar.

Hur tror du att utfallet av USA-valet kommer att påverka svensk ekonomi?
– Om det inte blir ett mycket jämnt valutfall där Trump förlorar och som leder till allmänt politiskt kaos i USA som kan spilla över i ökad global oro som slår hårt mot den ekonomiska återhämtningen i världen, så tror jag inte valutgången kommer att ha en avgörande betydelse för svensk ekonomi.