— Inflationen dämpas men är fortfarande alldeles för hög. Ny information, som att tjänstepriserna ökar oväntat snabbt och en svagare krona, tyder på att inflationen dämpas långsammare än väntat. Riksbankens räntehöjningar har effekt, men för att inflationen ska komma tillbaka till målet på 2 procent inom en rimlig tid behöver penningpolitiken stramas åt ytterligare, skriver Riksbanken om sitt räntebeslut.

Direktionen har även beslutat att öka takten i försäljningarna av statsobligationer från 3,5 till 5 miljarder kronor per månad från och med september i år.

På marknaden var förväntningarna inställda på en höjning med 25 punkter i dag. Samtidigt hade osäkerheten ökat inför dagens räntebesked i ljuset av hökaktiga centralbanker i omvärlden.

Riksbanken spår att KPIF-inflationen i år ökar med 5,9 procent. Det är oförändrat mot bedömningen i april. Nästa år spås en ökning med 2,4 procent (tidigare 2,3).

Den svenska BNP-tillväxten beräknas i år falla med 0,5 procent, att jämföra med förra bedömningen på -0,7 procent. Under 2024 spås BNP vara oförändrat på 0,0 procent (tidigare 0,2).

— Det är osäkert hur stor penningpolitisk åtstramning som kommer att behövas för att inflationen ska falla tillbaka och stabiliseras nära målet på 2 procent. Men Riksbanken kommer att göra det som krävs. Ny information, och hur den bedöms påverka konjunktur- och inflationsutsikterna avgör hur penningpolitiken utformas framöver, skriver Riksbanken.

Den så kallande räntebanan, det vill säga Riksbankens prognos på styrräntan, visas i tabellen nedan.