Vulkanön vinner igen. När sportlovet närmar sig och februari fortsätter sitt lågintensiva psykologiska krig mot det svenska folket gör vi det vi alltid har gjort. Vi bokar bort vintern. Enligt färska siffror från Ticket har bokningarna inför sportlovet ökat med 19 procent jämfört med i fjol. Och högst upp på listan ligger Vulkanön. Samma ö. Samma löfte. Sol, stabilitet och en känsla av att inget riktigt kan gå fel.
”Vi ser en tydlig uppgång inför sportlovet. Gran Canaria är ett av de mest vädersäkra alternativen i Europa under lovet, vilket gör resmålet särskilt attraktivt för dem som vill byta vinterkyla mot värme utan att resa långt”, säger Tiyoneh Jah, PR- och kommunikationsansvarig på Ticket.
Det är inte exotiskt. Det är inte nytt. Det är exakt därför det fungerar.
Vulkanön i februari. Solen skiner, svenskarna andas ut. (Foto: Pressbild)
En vinnare som aldrig lämnar planen
Gran Canaria är sportlovets eviga etta. Ön har blivit ett slags svensk trygghetszon med palmer. Hit åker barnfamiljer, pensionärer, nyförälskade och människor som bara vill bli serverade något kallt i plastglas utan följdfrågor.
Det handlar inte om att upptäcka. Det handlar om att veta exakt vad man får. Temperaturen. Stranden. Hotellet. Transferbussen. Buffén. Och känslan av att någon annan har tänkt klart.
Charterresan må ständigt dödförklaras i spalterna, men i verkligheten lever den ett mycket gott liv.
För femtio år sedan blev Gran Canaria odödlig på ett helt annat sätt. Då kom filmen Sällskapsresan, regisserad av Lasse Åberg. En film som ofta kallas pajig, men som överlevt längre än de flesta svenska samtidsskildringar.
Det var ingen slump.
”Dokumentärfilm är att ta i. Jag tror inte Lasse Åberg hade ambitionen att göra något rättvisande. Men han var extremt noggrann i sin research”, säger Claes Pellvik, kommunikationschef på Ving.
Charterplanet rullar in. Förväntningarna sitter redan på flygplatsen. (Foto: Pressbild)
Research med mat och tystnad
ANNONS
Lasse Åbergs metod var enkel och effektiv. Han bjöd in charterpersonal från Ving på 70-talet. På mat. På dryck. Sedan höll han tyst.
”Han satt mest och lyssnade och antecknade. Det var så många av detaljerna kom fram”, säger Claes Pellvik.
Scenen med juicebrickan på flyget. Förvirringen. Rutinerna. Små absurditeter som alla som någon gång rest charter omedelbart känner igen. Det var inte påhitt. Det var destillat.
Till och med Fru Storch, en av filmens mest minnesvärda figurer, hade en verklig förlaga. En dåtida Ving-medarbetare.
”Det är därför filmen fortfarande fungerar. Den driver med fenomenet, men den gör det med värme. Lasse Åberg ville ingenting illa.”
Charter som kulturarv
I dag omsätter Vings nordiska koncern runt 18 miljarder kronor. Efter 70 år i branschen är charterresan allt annat än död.
”Charterresan mår förträffligt. Den har fått en renaissance. I en orolig värld värdesätter många trygghet och helhetsansvar”, säger Claes Pellvik.
ANNONS
Pandemier. Strejker. Extremväder. När världen känns skakig vill många resa med någon som tar ansvar från start till mål. Det är inte romantiskt. Det är rationellt.
Hit flyr vi när februari blir för mycket. Och det fungerar varje gång. (Foto: Pressbild)
Vulkanön, igen och igen
Vulkanön Gran Canaria fortsätter vinna sportlovet för att den erbjuder något som är underskattat i resetexter men avgörande i verkligheten. Förutsägbarhet.
”Det är en klassiker som aldrig går ur tiden”, säger Claes Pellvik. ”Och just nu genomgår ön dessutom en stor transformation när det gäller maten. Nya kockar, lokala råvaror och en modernare twist.”
Svenskarna flyr vintern. Det har de alltid gjort. Och varje år väljer de samma vinnare. Gran Canaria.
Sällskapsresan rullar vidare. Charter likaså. Vissa saker förändras inte. De förfinas.
Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-tal. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.
Viggo Cavling har skrivit om det goda livet sedan tidigt 90-tal. Först i den egna konsttidningen Beckerell, sedan följde Nöjesguiden, Dagens Nyheter, Resume, Svenska Dagbladet, Travel News och RES, bland annat. Allt enligt devisen gör man mycket får man mycket gjort. Gör man lite händer ingenting.