Vänsterpartiet vill att staten investerar kraftigt i infrastruktur för att vända fyra års utebliven tillväxt. Det ovanliga är vilka partiet hänvisar till som allierade frågan.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

Vänsterpartiet vill att staten investerar kraftigt i infrastruktur för att vända fyra års utebliven tillväxt. Det ovanliga är vilka partiet hänvisar till som allierade frågan.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Ida Gabrielsson beskriver det som Sveriges största ekonomiska misslyckande.
Fyra år utan tillväxt. Företag som inte kan expandera. Infrastruktur som förfaller medan statskassan är full.
”Vi har i Sverige haft alldeles för strama ramverk och inte gjort de här underhållen och investeringarna så att företag och sysselsättning kan komma till”, säger Vänsterpartiets ekonomisk-politiska talesperson till Realtid TV.
Det ovanliga är inte att Vänsterpartiet vill att staten ska spendera mer pengar. Det ovanliga är vem partiet hänvisar till som stöd.
”Det är egentligen samma uppfattning som både arbetsgivarorganisationerna, Svenskt Näringsliv och fackförbundet har haft”, säger Gabrielsson.
Hon pekar på hur både LO och Svenskt Näringsliv kritiserat vad hon kallar Sveriges ekonomiska ”tvångströja” – de strama budgetramarna som begränsar statens investeringar trots att Sverige har nästan lägst statsskuld i hela Europa.
Partiet har tidigare motsatt sig det nya balansmålet för statsfinanserna och hänvisar istället till ekonomer som Lars Calmfors som argument för att ramverken behöver vidgas.
Om Gabrielsson bara fick driva igenom en enda reform nästa mandatperiod blir svaret tekniskt: förändra de ekonomiska ramverken.
Men exemplen på vad pengarna ska användas till är mer konkreta. Elpriserna hamnar först på bordet.
”Det är meningen att industrier och andra ska kunna fungera med den typen av viktig infrastruktur”, säger hon om elnätet.
Vänsterpartiet vill inte acceptera EU:s elmarknad där el säljs till högst bjudande, vilket enligt partiet sätter priserna för både svenska hushåll och svensk industri. Lösningen kallar de ”Sverigepriser på el”.
Järnväg och pendlingsmöjligheter nämner Gabrielsson som andra områden där företagen väntar på statliga investeringar som inte kommer.
Gabrielsson använder en bostadsmetafor för att förklara Vänsterpartiets syn på investeringar: det är bättre att åtgärda eftersatt underhåll direkt, istället för att skjuta upp det och därmed riskera att värdet minskar.
Poängen är att staten inte ska vidga budgetramen för att betala löpande räkningar, utan specifikt för investeringar i infrastruktur.
”Tillväxten bromsas ju in när sysselsättningen hålls tillbaka och företagen inte kan expandera. Då får vi sämre ekonomi och mindre pengar till välfärden”, resonerar Gabrielsson.
Om intervjun
Realtid har bjudit in samtliga riksdagspartier till studion för att prata om partiets ekonomiska politik. De får besvara liknande frågor och gess tillfälle att berätta hur de ser på svensk ekonomi inför valet 2026.
Liberalerna och Sverigedemokraterna har tidigare intervjuats. Framtida intervjuer med övriga partier publiceras löpande.
När samtalet vänder till fördelningspolitik hänvisar Gabrielsson till en rapport från den europeiska storbanken UBS som visar att Sverige har störst förmögenhetsklyfta i Europa.
”Nu har vi ju ytterligare haft en period där man har lagt de största budgetsatsningarna till den som har högst inkomst: över 70 000 i månaden”, säger hon.
Istället vill Vänsterpartiet kompensera låg- och medelinkomsttagare för inflationens reallönesänkningar.
”Det är ett ganska klassiskt sätt att stimulera ekonomin egentligen: se till att pengar kommer till de som använder dem i högst utsträckning”, säger Gabrielsson.
Bland partiets konkreta förslag finns också ett avskaffande av karensavdraget.
Gabrielsson beskriver det som orättvist eftersom tjänstemän kan jobba hemifrån vid sjukdom medan andra inte har den möjligheten.
I Vänsterpartiets budgetmotion för mandatperioden sammanfattas linjen: starka investeringar i näringsliv och industri kombinerat med satsningar på sjukvård och välfärd.
”Det hänger ihop”, avslutar Gabrielsson.
ANNONS
Under Almedalsveckan har samtalen om demokratins framtid gått varma. I en intervju, sänd från Almedalen, reflekterar Stefan Engeseth och Jörgen Wahl över behovet av att förnya det politiska engagemanget och hur modern teknik kan användas för att överbrygga klyftan mellan medborgare och beslutsfattare. Målet är att flytta fokus från kortsiktig ”influenserpolitik” till långsiktig medborgardialog. I …
Akobo Minerals som är en av Etiopiens få producerande guldgruvor inleder året med sitt starkaste kvartal hittills. Samtidigt öppnar ett historiskt myndighetsbeslut dörren till internationell guldexport och nya finansieringsmöjligheter, samtidigt som arbetet med att öka produktionskapaciteten fortsätter. Det första kvartalet 2026 blev det starkaste i bolagets historia. Kombinationen av rekordproduktion och ett fortsatt högt guldpris …
Almedalsveckan lider mot sitt slut och Donners plats i Visby börjar tömmas på folk samtidigt som rullväskornas ljud mot kullerstenarna dominerar stadsbilden, säger Stefan Engeseth som rapporterat från ett Almedalen under valår för Realtid. Trots att besöksantalet under detta valår inte riktigt nådde upp till de högsta förväntningarna, har veckan präglats av en påtaglig intensitet. …
Almedalen är slut efter intensiva dagar präglade av extrem värme och tunga politiska diskussioner. Mitt i det traditionella minglet har samtalen i Visby i år dominerats av ett stort underliggande tema: hur Sverige ska navigera i en snabbt föränderlig och orolig omvärld. Ett av de absolut mest diskuterade ämnena under veckans seminarier har varit den …
Miljardvinster i den svenska bank- och finansbranschen väcker återkommande kritik från både politiker och allmänhet. Under 2025 gjorde de fyra storbankerna Swedbank, Nordea, SEB och Handelsbanken en sammanlagd vinst på 180 miljarder kronor. I det senaste avsnittet av Ekdals perspektiv slår Bankföreningens vd Hans Lindberg tillbaka mot kritiken och hävdar att debatten om bankernas lönsamhet …