Takbarer har gått från somrig bonus till affärsstrategi. I Stockholm och Göteborg används de nu för att höja värdet på hotell, kontor och hela kvarter. Bakom Aperolglasen finns en rätt krass kalkyl, det säger Perfect Weekends redaktör Viggo Cavling i en tv-intervju i Realtid TV.
Före pandemin såg många fastighetsägare krogar som ett nödvändigt ont. De lät, luktade och lockade människor som inte alltid gick rakt till receptionen med slipsen korrekt knuten.
Nu är läget ett annat.
I dag är restauranger, takbarer och levande bottenvåningar en del av fastighetsaffären. En attraktiv krog i huset kan göra kontoren lättare att hyra ut, hotellet mer synligt och kvarteret mer intressant.
”Fastighetsägarna har kommit fram till att det är krogarna och de häftiga krogarna som säljer kontoren i mitten”, säger Viggo Cavling i en intervju om takbarstrenden.
Det som tidigare var teknikutrymme, ventilation och några övergivna duvor har blivit kommersiell yta. Taket är inte längre bara tak. Det är ett skyltfönster, en varumärkesmaskin och i bästa fall en ny intäktskälla.
För fastighetsägare är logiken enkel. En takbar skapar liv, uppmärksamhet och premiumkänsla. Den gör att huset syns på Instagram, i medier och i människors kvällsplaner.
Samtidigt kan krögare få hyresrabatter i starten för att våga bygga upp verksamheten. För fastighetsägaren handlar det om att höja helhetsvärdet. För krögaren handlar det om att få en adress där utsikten redan gör halva jobbet.
Utvecklingen syns tydligt i Stockholm. Nya projekt vill inte längre bara erbjuda kvadratmeter. De vill erbjuda livsstil. Kontor ska inte bara vara effektiva. De ska ligga i hus där man kan ta en drink efter jobbet utan att behöva passera tunnelbanespärrarna med för mycket eftertanke.
Fridhemsplan är ett talande exempel. En plats som länge varit mer trafikknut än trivselfaktor ska nu få nya restaurang- och takbarsmiljöer. Det är klassisk stadsutveckling: först kommer fastighetskapitalet, sedan kommer baren, sedan kommer människor som säger ”otippat trevligt här”.
Petter Stordalen gillar takbarer. Speciellt dem han äger själv.
Hotellen leder vägen
Hotellen har förstått detta länge. Petter Stordalens satsningar kring Brunkebergstorg visade hur en takbar kan förändra både ett hotell och en plats. När människor står i kö för att komma upp på ett tak händer något även på marknivå.
En takbar fungerar som modern folkpark. Den är tillräckligt folklig för att locka många, men tillräckligt dyr för att fastighetsägaren ska kunna kalla den positionering.
Risk för överetablering
Frågan är förstås om Sverige snart har fler takbarer än tak. Än så länge verkar svaret vara nej. Trycket i Stockholm är fortsatt högt och populära restauranger är ofta fullbokade.
Men konkurrensen hårdnar. En utsikt räcker inte längre. Gästerna kräver mat, service, ljudnivå, väderskydd och känslan av att de inte sitter på ett ombyggt fläktrum med ambitioner.
För fastighetsbranschen är takbaren ändå ett av de tydligaste exemplen på hur värde skapas i dag. Inte bara genom läge, ränta och kalkylblad. Utan genom att människor faktiskt vill vara där.