07 apr.
2026
Svenska hushåll leder ligan när det kommer till att sätta kapital i arbete på börsen. Samtidigt ligger astronomiska summor på passiva europeiska sparkonton. Något som nu beskrivs som en propp i det finansiella systemet.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Det finns en betydande obalans i hur kapitalet fördelas inom Europa. Enligt ekonomijournalisten David Ingnäs sitter omkring 10 000 miljarder euro fast på europeiska sparkonton utan att göra nytta för ekonomin.
”Det är en siffra som är ganska välkänd. Européerna är, med undantag för Sverige, dåliga på att sätta sitt kapital i arbete på börsen”, konstaterar Ingnäs.
Se även:
Sven Hagströmer: ”Att vara miljardär är ingen egenskap”
Sverige och USA sticker ut globalt med en djupt rotad kultur av aktiesparande. I Sverige betraktas börsen närmast som en folksport, där ungefär 25–30 procent av det generella sparandet ligger på börsen. Motsvarande siffra för övriga Europa är i snitt endast 10 procent.
Skillnaden förklaras dels av en långvarig tradition och ett högt förtroende för marknaden, men också av strukturella fördelar. Den svenska ISK-reformen och tidig digitalisering genom nätmäklare har gjort det betydligt enklare för privatpersoner att investera.
Frågan om hur det europeiska kapitalet ska frigöras har nått högsta politiska nivå. EU-kommissionen har vid flera tillfällen studerat den svenska modellen för att hitta vägar att aktivera hushållens sparande.
”Det har till och med varit kommissionärer här på studiebesök och sagt att vi behöver europeiska ISK-konton”, säger David Ingnäs.
Att pengarna ligger kvar på traditionella bankkonton är problematiskt ur två perspektiv. För den enskilde spararen innebär det en hög alternativkostnad då inflationen gradvis urholkar köpkraften. För samhället innebär det att kapital som kunnat finansiera bolagens investeringar och tillväxt uteblir.
”Det är en propp i det finansiella europeiska systemet. Pengarna kommer inte ut och gör nytta i börsbolagen där de kan bidra till investeringar, utan de ligger där i madrassen till ingen nytta för någon”, säger Ingnäs.
Det passiva sparandet ses nu som en av de främsta anledningarna till att Europa halkar efter USA när det gäller investeringstakt.
Genom att bygga förtroende för börsen över tid och införa tekniska lösningar likt de svenska hoppas nu beslutsfattare kunna lösa upp proppen och ge den europeiska marknaden den skjuts som krävs för att möta den globala konkurrensen.
Läs även:
Bottenrekord för Trump – förtroendet rasar på hemmaplan
Finansmannen och Avanza-grundaren Sven Hagströmer gästar Ekdals perspektiv för ett samtal om växande klyftor, entreprenörskapets moral och varför han ser räntepolitiken – inte de rika – som den största boven bakom dagens ekonomiska obalanser. Sven Hagströmer värjer sig mot bilden av miljardären som en särskild kategori människor. För honom är förmögenheten endast ett kvitto på …
När företag prioriterar att maximera intäkter på befintliga kunder framför att skapa värde, riskerar de att rasera sin viktigaste tillgång. Näringslivsfilosofen Stefan Engeseth menar att digitaliseringen har gett bolag verktyg för att ”jaga ner” sina kunder, vilket i längden leder till en form av självdestruktiv kannibalisering. Många tjänster upplevs idag som både sämre och dyrare. …
Donald Trumps stöd bland de amerikanska väljarna har sjunkit till rekordlåga nivåer. Enligt Edvard Lundkvist, chefredaktör på Realtid, är det främst det pågående kriget och en ansträngd privatekonomi som ligger bakom det historiska missnöjet. De senaste mätningarna visar en dyster bild för president Donald Trump. Opinionsläget beskrivs som en ny bottennotering för de senaste presidenterna, …
Det öppnar just nu i Stockholm restauranger i en takt som får 90-talet att se ut som en lång lunchpaus. Samtidigt pressas branschen från två håll, avslöjar Perfect Weekends redaktör Viggo Cavling i Realtid TV. Resultatet är en krogscen som blir både bättre och mer nervös. Hopp och förtvivlan i samma kvarter Stockholm har alltid …
Svenskarnas syn på den egna ekonomin är dyster. Trots utsikter om skattelättnader, högre löner och sänkt matmoms planerar hushållen att dra ner på allt från sparande till barnens fritidsaktiviteter. Ekonomijournalisten David Ingnäs menar att den psykologiska rädslan nu utgör ett större hot mot Sveriges återhämtning än de rent geopolitiska riskerna. En oväntat dyster prognos för …
