Svenskarnas syn på den egna ekonomin är dyster. Trots utsikter om skattelättnader, högre löner och sänkt matmoms planerar hushållen att dra ner på allt från sparande till barnens fritidsaktiviteter.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Dystra svenskar största hotet mot ekonomin
Ekonomijournalisten David Ingnäs menar att den psykologiska rädslan nu utgör ett större hot mot Sveriges återhämtning än de rent geopolitiska riskerna.
En oväntat dyster prognos för ekonomin
En omfattande årlig undersökning från Nordea visar att svenska konsumenter planerar att hålla hårt i plånboken under det kommande året. Trots en rad ekonomiska lättnader i sikte är inställningen defensiv på punkt efter punkt.
”Det var otroligt dyster läsning. Man planerar att lägga mindre pengar på både amortering och sparande, men också konsumtion”, säger David Ingnäs.
Han konstaterar att svenskarna till och med planerar att drar ner på restaurangbesök, resor och aktiviteter för barnen.
Psykologiska fantomsmärtor
Trots att fundamentala ekonomiska faktorer pekar mot ett bättre 2026, menar Ingnäs att svenskarna lider av ”fantomsmärtor” efter ett decennium präglat av kriser. Denna oro riskerar att bita sig fast och hindra den ekonomiska vändningen.
”Vi har haft kris efter kris som har gjort att vi är nervösa och rädda. Man vet inte när nästa kris kommer. När det psykologiska slår klorna i konsumenterna är det ett större problem än det realpolitiska”, förklarar han.
Den inhemska ekonomin hackar
Även om Sverige har en stark exportsektor som drar in kapital, poängterar Ingnäs att den inhemska ekonomin måste komma igång för att helheten ska fungera.
Han lyfter särskilt fram börsens småbolag och konsumentnära branscher som har haft det tufft under en längre tid. Att få hjulen att snurra igen handlar inte bara om siffror, utan även om befolkningens allmänna välmående.
Läs mer:
Duktiga svenskar är det verkliga hotet mot svensk ekonomi
Efterlyser optimistiskt ledarskap
För att bryta den negativa trenden efterlyser Ingnäs en attitydförändring. Som exempel nämner han entreprenören Gustaf Dalén, som under 1930-talets depression lät trycka upp nålar med texten ”Var optimist”.
Trots att Dalén själv var blind och kämpade för sitt företags överlevnad, vägrade han att ge vika för dysterheten.
”Jag tror att det behövs företagsledare och andra som kliver fram och säger att det är dags att ha en mer optimistisk attityd. Vi klarar de problem som kastas mot oss”, avslutar Ingnäs.
Framtiden för svensk ekonomi hänger nu i hög grad på om hushållen vågar tro på de positiva signaler som marknaden faktiskt skickar.
