Nvidia och hårdvarujättarna har skenat på börsen, men mjukvarubolagen har tappat. Marknaden tror att AI gör dem överflödiga – men förvaltaren Johan Nilke ser ett skifte som kan förändra bilden.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

Nvidia och hårdvarujättarna har skenat på börsen, men mjukvarubolagen har tappat. Marknaden tror att AI gör dem överflödiga – men förvaltaren Johan Nilke ser ett skifte som kan förändra bilden.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Techsektorn har under de senaste åren dragit iväg på börsen.
Men bakom rallyt döljer sig en brutal split mellan vinnare och förlorare – och mjukvarubolagen hamnade på fel sida.
Lannebos (börskurs Lannebo Fonder) förvaltar Johan Nilke ser mönstret tydligt i sina portföljer: Mjukvarubolag har systematiskt underpresterat mot hårdvarukollegor under AI-boomen.
Skillnaden mellan hårdvara och mjukvara har varit påtaglig under AI-uppgången. Infrastrukturen och halvledarna, med Nvidia i spetsen, har drivit marknaden.
”Där har mjukvarubolagen varit snarare på andra sidan. Dels har man kanske tagit från dem rent flödesmässigt och finansierat köpen i hårdvara och infrastrukturen”, säger Nilke till Realtid TV.
Marknaden har börjat se på mjukvarubolag som döende arter i AI-ekosystemet, där AI-modeller ska ersätta deras produkter helt.
Nilke ifrågasätter logiken. Marknaden gör det för enkelt när den dömer ut hela mjukvarusektorn.
”Det har varit en syn i marknaden att mjukvarubolagen ska dö på grund av att de ska ersättas av AI. Det tror inte riktigt vi – för då tror man att mjukvara bara är kod”, säger han.
Mjukvarubolag har kundrelationer, integration med befintliga system, supportorganisationer och djup förståelse för specifika affärsprocesser.
Men investerarna har inte lyssnat – pengarna fortsätter strömma mot hårdvara.
Nilke ser tecken på förändring. AI-hetsen förflyttar sig uppåt i teknikstacken – från infrastruktur och hårdvara mot applikationslager.
”Där är det kanske de mindre bolagen, framför allt i Norden, som är lite mer inriktade mot det lagret och kanske mjukvarubolagen”, säger Nilke.
Mindre nordiska och europeiska techbolag har halkat efter under den smala marknadsuppgången. Främst stora amerikanska bolag exponerade mot AI-infrastruktur har gått starkt.
Om AI-utvecklingen rör sig från chip och datacenter mot faktiska applikationer kan mjukvarubolagen få momentum.
Förutom skiftet i AI-stacken ser Nilke tecken på att konjunkturen vänder. Det skulle särskilt gynna IT-tjänstesektorn som varit svag.
Kombinationen av bättre konjunktur och ökat fokus på AI-applikationer kan ge mjukvarubolagen den skjuts som de behöver. Frågan är om marknaden straffat dem för hårt.
Om dödsdomen över mjukvara visar sig överdriven kan omvärderingen komma snabbt.
De mindre nordiska mjukvarubolagen kan plötsligt framstå som intressanta för investerare som letar techbolag som inte redan sprungit iväg.
ANNONS
I det senaste avsnittet av Börsbarometern diskuterar Edvard Lundkvist och David Ingnäs både AI, fastigheter och nya råvarutrender. Enligt podden är det nu viktigare att ha is i magen snarare än att försöka tajma exakta kursrörelser. Avsnittets högtryck är otippade råvaror och emerging markets, medan lågtrycken är AI (igen) och fastigheter. Men på fastighetssidan väntar …
Rektor Lars Strannegård på Handelshögskolan vill se en ny typ av ledarskap i en tid där osympatiska figurer dominerar scenen. I en exklusiv intervju berättar han om vikten av bildning, de etiska lärdomarna från Epstein-affären och varför AI gör lärarens roll viktigare än någonsin. Handelshögskolan i Stockholm har under Lars Strannegårds ledning tagit på sig …
Att bygga en portfölj kring utdelningsaktier är en av de mest populära strategierna bland svenska investerare. Men att enbart stirra sig blind på en hög procentsats kan vara riskabelt. David Ingnäs har, efter samtal med förvaltaren Carl-Johan Tjärnström, identifierat tre huvudspår för att hitta de mest lovande bolagen. För att navigera rätt bland utdelningsbolagen bör …
Regeringens beslut att slopa det inkomstbaserade amorteringskravet på bolån från och med den 1 april 2026 välkomnas av många. Men enligt David Ingnäs, ekonomijournalist på Dagens PS, är reformen otillräcklig. Han menar att hela systemet med tvingande amorteringsregler bör skrotas till förmån för individens frihet. En reform för storstadsborna Det amorteringskrav som nu tas bort …
Efter en vår präglad av försiktiga prognoser och geopolitisk oro ser det svenska konsumtionslyftet ut att utebli. Samtidigt seglar en bortglömd ”försvarsmetall” upp som marknadens nya raket. Veckans börsbarometer kollar hög- och lågtryck på marknaden. Trots förväntningar om att svenska hushåll ska konsumera oss ur lågkonjunkturen, pekar mycket på motsatsen. Den utlovade köpfesten lyser med …