Den globala fonden i din portfölj kanske inte ger dig den riskspridning du tror. Bakom den trygga fasaden döljer sig en koncentration – där 3 000 miljarder kronor står på spel.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.

Den globala fonden i din portfölj kanske inte ger dig den riskspridning du tror. Bakom den trygga fasaden döljer sig en koncentration – där 3 000 miljarder kronor står på spel.
Titta på videosidan för en ren videoupplevelse.
Det som framstår som en bred global investering är numera något helt annat.
Amerikanska techjättar har i det tysta omformat svenska sparares portföljer på ett sätt som få förstår.
Resultatet: miljontals svenskar tror sig äga världen, men äger i praktiken Silicon Valley.
”När man säger globalfond, då tänker man nog att man investerar i en fond som investerar i princip på alla marknader över hela världen”, säger Dagens PS börsreporter David Ingnäs till Realtid TV.
På bara tio år har Google, Nvidia och övriga ”Magnificent 7”-bolag exploderat från 15 procent till över 30 procent av det amerikanska indexet. Samtidigt utgjorde amerikanska aktier redan från början 40 procent av globala fonder.
”De här techaktierna har blivit en orimligt stor del av globala fonderna”, konstaterar Ingnäs.
Av svenskarnas samlade fondsparande på nästan 9 000 miljarder kronor är en tredjedel – 3 000 miljarder – placerat i globala fonder.
Pengarna som ska sprida risk har istället koncentrerats på ett sätt som troligen skulle chockera ägarna.
”Det är en stor del av vårt sparande – och många har det för att komplettera med andra aktier och svenska aktier”, förklarar Ingnäs.
Den stabila och världsomspännande exponeringen som sparare sökt har förvandlats till en gigantisk satsning på amerikansk teknik. Konsekvensen är att svenska hem omedvetet blivit exponerade för risker de kanske aldrig ville ta.
Koncentrationen innebär att ”man inte riktigt får det man köper”, menar Ingnäs, som pekar på en ytterligare fara: en potentiell AI-bubbla.
Visserligen har detta varit lönsamt för innehavare av globala fonder – ”men då finns ju också en riktigt stor risk på nedsidan och global fonder ska vara de mest stabila”, varnar Ingnäs.
För sparare som vill hantera den här situationen finns två huvudvägar. Den första kräver mod.
”Globalfonden har gjort sitt jobb. Den har ju följt så som aktiemarknaden har gått och det är ju positivt”, resonerar Ingnäs.
Detta innebär att acceptera koncentrationen och förbli en passagerare på techjättarnas berg-och-dalbana.
Den andra strategin erbjuder kontroll: aktiv komplettering.
”Vill man vara säker på att man verkligen också är exponerad mot andra regioner och branscher, kan man komplettera sin globalfond med till exempel en tillväxtmarknadsfond eller att man väljer en Indienfond eller en Europafond”, förklarar Ingnäs.
Utvecklingen markerar slutet på en epok där globala fonder faktiskt var globala.
Techbolagens dominans har skapat en ny verklighet som svenska sparare måste förhålla sig till. Den traditionella synen på globala fonder som säkra och breda investeringar hör numera till historien.
”Det är flera experter som lyfter den rekommendationen”, säger Ingnäs om behovet att komplettera för att återfå den spridning som miljoner svenskar fortfarande tror sig ha – men som i realiteten redan försvunnit.
ANNONS
Kampen mot penningtvätt har hårdnat avsevärt de senaste åren, men kritiken mot systemets effektivitet växer. Trots strängare lagstiftning och bankernas massiva investeringar i kontrollsystem hittar de kriminella nätverken ständigt nya vägar. Samtidigt hamnar helt vanliga privatpersoner och företagare i kläm när bankernas algoritmer slår till. Edvard Lundkvist, chefredaktör på Realtid, konstaterar att penningtvättsreglerna har genomgått …
Många småsparare lockas i dag att försöka tajma börsens kraftiga svängningar, drivna av rubriker om krig och fredsförhandlingar. Men David Ingnäs, ekonomiskribent på Dagens PS, utfärdar en skarp varning för strategin. Risken är stor att man hamnar helt fel när marknaden studsar på oförutsägbara nyheter. Den största faran med att försöka tajma marknaden är inte …
Sverige har en av världens starkaste aktiekulturer med miljontals sparare, men engagemanget stannar vid skärmen och följer inte med på stämmorna. Trots att aktieägande blivit en folksport ekar det tomt i de stora stämmolokalerna. Enligt David Ingnäs, ekonomiskribent på Dagens PS, finns ett växande glapp mellan svenskarnas intresse för aktier och deras faktiska närvaro på …
Allt fler svenskar använder AI-tjänster för att effektivisera både arbete och vardag. Men den smidiga tekniken döljer en juridisk och säkerhetsmässig fallgrop. Edvard Lundkvist, chefredaktör på Realtid, varnar nu för en falsk trygghet bland användare som tror att deras konversationer är helt privata och säkra. Många användare ser AI-chatten som en form av slutet ekosystem …
Den tekniska utvecklingen inom AIrusar fram i en takt som både fascinerar och skrämmer. Men enligt Ali Leylani, ordförande för Stockholm AI och grundare av ett försvarsinriktat AI-bolag, ligger den största risken inte i tekniken i sig, utan i hur vi människor väljer att använda den. Han varnar för att vi håller på att avlasta …