FinansNyhet

Professionalismen vägledande för revisorer

Karin Segers doktorsavhandling går bakom kulisserna på revisionsbyrån, och resultatet tål att synas.
Publicerad

Revisorer och redovisningskonsulter är autonoma och professionella i sin yrkesutövning. Kommersialismen kommer i andra hand. Karin Segers doktorsavhandling är en upprättelse för individen. 

Rakel Lennartsson

Redovisning och revision är en oundgänglig, och i många fall obligatorisk, aktivitet för företagen. Oftast tar de hjälp av experter, men vad dessa egentligen gör är ganska okänt för utomstående. Det talas ibland om revisionsbyråerna som en svart låda, och forskarna har svårt att få insyn i verksamheten.

– Det är svårt att få access till verksamheten och få veta vad som pågår bakom kulisserna, säger Karin Seger, som nyligen disputerade med avhandlingen Institutional Logics and Accounting Professionals: The case of K2 and K3.

Avhandlingens unika bidrag är att den faktiskt studerar revisorer och redovisningskonsulters arbetsprocess genom att närstudera ett autentiskt case: valet mellan K2 och K3.

Annons

Sedan 2014 måste alla små och medelstora aktiebolag i Sverige välja att tillämpa ett av de så kallade K-regelverken för sin redovisning; K2 och K3 är de vanligaste där K2 är förenklingsregelverket och K3 standardregelverket. 

Förberedelserna inför det skarpa valet började flera år i förväg; 2012 påbörjade Karin Seger arbetet med sin avhandling och kunde då följa processen inför valet 2014.

– Forskning handlar ofta om att titta på saker i efterhand, här fanns en ypperlig chans att faktiskt följa hela processen medan den pågick, säger Karin Seger.

Annons

Hennes forskning bygger på ett tjugotal djupintervjuer med revisorer och redovisningskonsulter från två olika byråer i Örebro, en Big4 och en i segmentet strax därunder. Samtliga hade små och medelstora företag som sina klienter och studien tittar på hur de förberedde klienterna på valet mellan K2 och K3.

Varför ville du titta på mindre företag?

– Dels för att de utgör en så stor andel av alla företag i Sverige, dels för att just dessa företag skulle ställas inför ett viktigt val när det gällde deras redovisning. Dessutom har jag själv arbetat på revisionsbyrå med den här typen av klienter och vet hur man brottas med rollen. Det finns många inbyggda dilemman i verksamheten samtidigt som man har ett stort förtroende hos klienten.

Annons

Genom att göra djupintervjuer, delta på byråernas externa och interna informationsseminarier och genom att följa diskussionen i branschtidningen Balans har Karin Seger kunnat konstatera att revisorer och redovisningskonsulter tar sitt uppdrag på stort allvar, och inte lämnar något åt slumpen.

I teorin är det företagen som väljer redovisningsramverk, men i praktiken är det ett val som de allra flesta delegerar till sin konsult.

– I princip är det konsulten som gör valet. I den första fasen av processen är klienterna inte ens inblandade; ska man agera professionellt kan man inte komma till sin klient och säga att: “Vi vet inte.” I stället ligger man lågt och avvaktar att de nya ramverken ska bli klara samtidigt som man diskuterar internt. 

Karin Segers intryck är att de interna diskussionerna i första hand pågår på byrån. Branschorganisationen FAR med sina experter är också aktiv med att tolka ny regelverk, men Karin Seger betonar att redovisningskonsulter och revisorer är ytterst autonoma.

– Många tänker sig att det är Bokföringsnämnden och FAR som sätter regelverk och normer och att dessa sedan trillar nedåt i systemet. Men i och med att jag går in på mikronivå kan jag visa att så är det inte, tvärtom. Revisorer och redovisningskonsulter är autonoma. De är personligt ansvariga för sitt arbete och lägger ned mycket möda på att tolka och bedöma på egen hand.

Det här innebär också att revisorer och redovisningskonsulter vägleds av hög professionalism, vilket är en av de viktigaste slutsatserna i Karin Segers avhandling.

– Varför tog processen så lång tid när det gällde valet mellan K2 och K3, jo det är ju för att revisorer och redovisningskonsulter agerar först och främst utifrån en professionell logik. För den som vill vara professionell finns ingen möjlighet att komma och säga att det där har man missat, utan det måste bli rätt. 

Den kommersiella logiken kommer in först i efterhand, menar Karin Seger. När revisorn och redovisningskonsulten känner sig säker på hur ramverken ska tolkas och vad som är bra för det enskilda företaget tar man en diskussion med klienten.

– Oftast får klienten bara en färdigpaketerad lösning att välja på, och det styrs helt och hållet av professionella hänsyn. Absolut väger man in det kommersiella såsom intern effektivitet och prissättning, men det handlar inte om motsatta logiker utan det kommersiella är en integrerad del av den professionella logiken.

På det viset skiljer sig Karin Segers slutsats från mycket annan forskning på området, som pekar mot att den kommersiell logiken håller på att ta över den professionella.

Hur generaliserbara är slutsatserna?

– Jag är inte ute efter att generalisera utan poängen med min avhandling var att studera processen. Naturligtvis ser den helt annorlunda ut när man har att göra med börsbolag, exempelvis. Där har revisorn en kontinuerlig dialog med företaget och man kan tänka sig att bedömningsfrågorna diskuteras gemensamt. I exemplet med de små företagen är det i praktiken revisorn eller redovisningskonsulten som gör bedömningen själv, men efter noggrant förarbete och mycket dialog med sina kollegor.

I revisions- och rådgivningsbranschen finns en frustration över att klienterna inte skiljer på revisor och redovisningskonsult, trots att det är två distinkt olika yrken och roller. 

Karin Segers avhandling visar att i den praktiska verkligheten är rågången inte lika tydlig. De två yrkena kompletterar varandra och kan behöva ta hjälp av varandra för att leverera en och samma tjänst till klientföretaget, exempelvis valet mellan K2 eller K3.

– Revisorer har expertkunskap inom skatt och successionsfrågor men i vissa avseenden är det redovisningskonsulterna som har expertkunskap, när det gäller exempelvis hantering av olika mjukvara och konvertering mellan program. 

Hur drivande man är och hur stort ansvar man tar, är mer en fråga om personlighet än yrkesroll, menar Karin Seger.

– Min avhandling visar att det är individer som är avgörande för viktiga tolkningsfrågor och val och att dessa agerar högst autonomt och professionellt, slår Karin Seger fast.

Fakta Karin Seger:

Jobbade sex år på byrå med sikte på att bli revisor.
Började undervisa på universitetet i Örebro inom ramen för byråns samarbete med högskolan.
Tyckte det var så roligt att undervisa att hon blev kvar. 
Sedan 2009 arbetar hon heltid som universitetsadjunkt. 2012 påbörjade hon avhandlingen, som lades fram i juni i år. 

Annons