När Anders Tegnell nyligen dök upp i ”Anders Hansen möter” på SVT blev han påmind om ett av pandemins märkligare sidospår: mannen som tatuerade in den dåvarande statsepidemiologens ansikte på armen. Tegnell såg inte särskilt förtjust ut. Programmet publicerades den 6 oktober.
Tegnell ryggade för sin egen tatuering – så farligt är bläcket under huden
Det var knappast fåfängan som protesterade. Tegnell har arbetat med smittskydd i större delen av sitt yrkesliv och har länge haft en professionell misstänksamhet mot tatueringar. Redan i sitt Sommar i P1 2020 sade han: ”Att bli avbildad som tatuering kändes inte alls okej för en som har jobbat med att förhindra smittsamma sjukdomar i stora delar av sitt liv.”
Frågan är hur mycket fog han har för skepsisen. De kortsiktiga riskerna är välkända. De långsiktiga är betydligt besvärligare, eftersom forskningen fortfarande försöker förstå vad som händer när färgpigment får bo i kroppen i 30, 40 eller 60 år.
Nålen gör ett sår
En tatuering görs genom att nålar för ner färg ungefär en till tre millimeter i huden. Där ska pigmentet stanna. Kroppen betraktar samtidigt färgen som främmande material och immunförsvaret börjar arbeta.
Den första risken är den mest jordnära: infektion. Hudbarriären bryts och bakterier kan följa med från huden, utrustningen eller själva färgen. Socialstyrelsens nya råd för yrkesmässiga hygieniska verksamheter betonar därför sterila nålar, sterila färgkoppar och rena rutiner. Tatuering hör till de verksamheter som är anmälningspliktiga eftersom behandlingen innebär risk för blodsmitta eller annan smitta.
Det är alltså en dålig idé att låta en kompis med nyinköpt maskin och stor konstnärlig själ börja öva på din vad.
Färgen kan också ge allergiska reaktioner. Dermatologer beskriver framför allt problem med röda pigment, där klåda, svullnad eller upphöjda partier kan dyka upp månader eller år efter tatueringen. Även hudvårdsprodukter som används under läkningen kan ge reaktioner.
Läs även: 69-åring fastnade på flygplanets toalett – piloten tvingades agera – E55
Färgen stannar inte bara i huden
Det mer intressanta händer inne i kroppen. En del av pigmentet transporteras vidare via lymfsystemet och kan lagras i lymfkörtlarna.
Det är en av förklaringarna till att forskare börjat undersöka kopplingen mellan tatueringar och cancer. I en svensk studie från Lunds universitet 2024 ingick 11 905 personer. Forskarna uppskattade risken för lymfom till 21 procent högre bland tatuerade efter justering för bland annat ålder och rökning.
Christel Nielsen, docent i epidemiologi vid Lunds universitet, betonade samtidigt begränsningen: ”Man ska ha komma ihåg att lymfom är en ovanlig sjukdom och att våra resultat gäller på gruppnivå, inte individnivå.”
Studien visade ett samband, men bevisade inte att tatueringar orsakar lymfom. Det statistiska resultatet låg dessutom nära gränsen för statistisk säkerhet.
En dansk tvillingstudie publicerad 2025 pekade åt samma håll. Där sågs högre risk för både lymfom och hudcancer, särskilt hos personer med tatueringar större än en handflata. Underlaget var dock betydligt mindre och flera analyser byggde på få cancerfall.
Svensk studie såg högre risk för melanom
Hösten 2025 kom nästa svenska pusselbit. Lundaforskare identifierade 2 880 personer som fått melanom och jämförde dem med matchade kontrollpersoner. Forskarna tog bland annat hänsyn till solvanor, solarieanvändning och hudtyp.
Bland deltagarna som haft melanom var 22 procent tatuerade, mot 20 procent i kontrollgruppen. Den justerade relativa risken var 29 procent högre bland de tatuerade.
”Resultatet tyder på att tatueringar skulle kunna vara en riskfaktor för melanom, men det behövs ytterligare studier innan det går att uttala sig om orsakssamband”, sade Christel Nielsen.
Frågan är högst svensk. Ungefär var femte svensk är numera tatuerad och bland kvinnor under 40 år är andelen enligt Lunds universitet över 40 procent.
Europa har skärpt reglerna
EU har redan reagerat på kemikalierna i färgerna. Sedan januari 2022 begränsar Reach-reglerna mer än 4 000 farliga ämnen i tatueringsbläck och permanent makeup. Där ingår ämnen som kan orsaka cancer, genetiska mutationer, skador på fortplantningsförmågan, allergi och hudirritation.
Läkemedelsverket kräver också att tatueraren före behandlingen ska kunna redovisa bland annat färgens innehåll och batchnummer. Det gör det möjligt att spåra en färg om problem uppstår.
De europeiska reglerna är stramare än de amerikanska. Men även här finns ett kunskapsproblem. En tatuering sitter kvar i kroppen betydligt längre än de flesta produkter som kemikalieregler försöker bedöma.
Den nya överraskningen finns i flaskan
En amerikansk studie publicerad 2026 analyserade 259 oöppnade tatuerings- och permanent makeup-färger som samlats in under ett decennium. Bakterier hittades i 35,4 procent av proverna. Bland mikroorganismerna fanns arter av bland annat Bacillus, Pseudomonas och Staphylococcus.
Resultatet går inte att översätta rakt av till svenska tatueringssalonger eftersom EU har andra regler. Men studien fann också att nästan en tredjedel av färgerna som var märkta som ”sterila” innehöll mikroorganismer.
ANNONS
