I en tid när kapital jagar tech, fastigheter och AI sitter Knut Knutson lugnt kvar i en äldre affärsmodell. Fysiska föremål ibland i svenskarnas skräprum. Historia. Kvalitet. Och marknadspsykologi.
Han hittar miljonerna i svenskarnas skräprum
Som chefsintendent på Stockholms Auktionsverk och en av profilerna i Antikrundan sedan 1989 har han blivit synonym med svensk auktionsmarknad. Men bakom tv-formatet finns en affärsman som under fyra decennier följt hur värden skapas, försvinner och återuppstår.
Och han vet var de gömmer sig.
Affären börjar där andra slutar titta
Knut Knutson har lärt sig att de mest intressanta objekten sällan står mitt i rummet vilket vi skrivit om i vår systertidning.
“Där uppe finns ingenting” är enligt honom den säkraste signalen på motsatsen.
I gästrum, i köksskåp och i det som familjer kallar skräprum har han hittat föremål som förändrat både liv och balansräkningar. En rysk målning som avfärdats som dekoration visade sig vara värd hundratusentals kronor. En liten bronsbuddha, köpt för 20 kronor på loppis, klubbades för 2,4 miljoner kronor inklusive provision.
Det är inte tur. Det är struktur.
“Det viktigaste är kunskap. Låt någon titta innan ni börjar sortera.”
Marknadens brutala svängningar
Auktionsmarknaden är snabbare än sitt rykte. Föremål kan gå från ointressanta till investeringsklass på några år.
Just då, menar han, ska man absolut gå dit. Under åren har några av de största fynden dykt upp i utrymmen som ägarna själva avfärdat. Gästrum, vindar, skräprum och köksskåp. Ett exempel är en målning som hängde i ett gästrum och visade sig vara av den ryske konstnären Konstantin Makovsky.
“Familjen hade ingen aning. Vi satte ett utrop 200-300 000 och den klubbades på 600 000.”
Knut sammanfattar det torrt:
“Hade man sparat det ingen ville ha hade man varit förmögen.”
Det är en lektion i kontrarian-tänkande. Köp när ingen annan vill ha. Sälj när flocken springer.
Kina förändrade allt
Den största strukturella förändringen i Knut Knutsons karriär stavas Kina.
Under decennier betraktades sent kinesiskt porslin som sekundärt i Europa. När köpare från Kina, Taiwan, Hongkong och Singapore började köpa tillbaka sitt kulturarv ändrades spelplanen.
En liten tekanna med rätt märke och rätt period kan i dag nå miljonbelopp. Skillnaden ligger i kombinationen av proveniens, kvalitet och global efterfrågan.
“Om märke och tid sammanfaller är det jättebra.”
Det är i grunden samma logik som på aktiemarknaden: knapphet, autenticitet och internationellt kapital.
Respekt som affärsstrategi
En viktig del av Knut Knutsons affärsmodell är relationer.
Han berättar om ett hem fyllt av gustavianska möbler där konkurrenten avfärdade en samling Höganäs-keramik som ointressant. Knut gjorde tvärtom.
“Vad kul med den här Höganäs-samlingen.”
Det visade sig vara familjens hjärtefråga. Han fick hela uppdraget.
I en bransch där värdering kan uppfattas som domslut är respekt ett konkurrensmedel. Föremål är kapital, men också minnen.
Kapital i folkhemmet
En av de största förändringarna under Knuts karriär är demokratiseringen av värden.
Tidigare fanns de dyraste objekten i adliga och högborgerliga hem. I dag kan miljonföremål dyka upp i en helt vanlig lägenhet utanför Uppsala. Globalisering, resande och 1900-talets konsumtionsmönster har spridit konst och design långt bortom traditionella elitmiljöer.
Samtidigt är det vanligaste försäljningsskälet inte dödsbon utan flytt från hus till lägenhet. Då rensas det snabbt. Ibland för snabbt.
Läs även: Från sopbil i Majorna till smakmakten i snus-Sverige
Följ inte flocken
Knut Knutsons kanske tydligaste investeringsråd är enkelt.
“Det finns ett följa-John-beteende bland samlare.”
När alla springer åt samma håll är det redan för sent. Hans egen karriär byggde på intresse för modern design när den var iskall och för pärlgrå gustavianska möbler när ingen brydde sig.
Han talar sällan om spekulation. Han talar om kvalitet.
I en värld där värde ofta definieras av kvartalsrapporter och algoritmer representerar Knut Knutson något mer långsamt. Ett kapital som kan stå i ett hörn i 40 år och plötsligt bli relevant.
Affärsmodellen är enkel. Titta där andra inte tittar. Förstå det andra inte förstår. Och kasta aldrig innan du vet vad du kastar.
Viggos dagbok: Litteraturångest, tv-smink och ett Schweiz som fortfarande är svindyrt
Viggos dagbok vecka 6 rymmer allt från författare som inte vill sluta arbeta och tv-inspelningar som känns viktigare än de är, till pressluncher,
