Riksrevisionen har granskat regeringens föreslagna finanspolitik i de ekonomiska propositionerna under 2021. Den övergripande slutsatsen är att finanspolitiken i stora delar har varit utformad och redovisad i enlighet med de regler och den praxis som ingår i det finanspolitiska ramverket.

Riksrevisionen har dock identifierat ett antal brister. Granskningen visar bland annat att höstens budgetproposition för 2022 innebär att det inte finns något utrymme för ökningar av statens utgifter 2022, om det även leder till ökade utgifter följande år. Det framgår av ett pressmeddelande. Den marginal som finns till utgiftstaket 2023 behövs för att hantera normal osäkerhet på två års sikt, enligt de riktlinjer som finns i ramverket.

– Regeringen borde ha varit tydligare med att budgetpropositionen inte lämnar något utrymme för ytterligare utgiftsökningar under utgiftstaket 2023. I den budget som riksdagen antog är utgifterna något högre 2023. Därmed är marginalen till utgiftstaket mindre än vad som anges i ramverkets riktlinjer, säger riksrevisor Helena Lindberg i en skriftlig kommentar.

Riksrevisionen konstaterar vidare att det saknades en plan för återgång till överskottsmålet i 2021 års ekonomiska vårproposition, vilket är i strid med budgetlagen. Samma kritik riktades mot budgetpropositionen hösten 2020.

Regeringen presenterade en sådan plan först i budgetproposition för 2022. Den uppfyller, enligt Riksrevisionen, visserligen kraven i det finanspolitiska ramverket, men hade kunnat tjäna sitt syfte bättre om den varit mer utvecklad och bland annat innehållit en tydlig redovisning av vilka åtgärder som är permanenta och vilka som är tillfälliga.

– Budgetpropositionen för 2022 borde också ha innehållit en översiktlig bild av de krisåtgärder som fasas ut, så att det blir möjligt att bedöma hur regeringens nya förslag påverkar det strukturella sparandet, säger Tomas Forsfält, projektledare för granskningen i en presskommentar.

Riksrevisionen bedömer dessutom att regeringen tydligare borde ha redogjort för skillnaderna mellan sina egna prognoser för de offentliga finanserna och de som expertmyndigheterna tar fram. När det saknas information om varför regeringens prognoser skiljer sig från Konjunkturinstitutets och Ekonomistyrningsverkets blir det svårt för utomstående att bedöma kvaliteten i regeringens prognoser.

– Det är en brist som vi kritiserat tidigare men som återkommer år efter år – trots att den är relativt enkel att åtgärda, säger Tomas Forsfält.

Rekommendationer

Riksrevisionen rekommenderar regeringen att i de ekonomiska propositionerna

• tydliggöra utrymmet för utgiftsökningar kommande år
• presentera en plan för återgång till överskottsmålet även i de ekonomiska vårpropositionerna om det finns en tydlig avvikelse från målet
• förtydliga redovisningen av budgeteffekter för föreslagna och aviserade åtgärder så att omfattningen av tillfälliga kontra permanenta åtgärder framgår
• utveckla prognosjämförelserna så att de blir mer informativa.