Finans Nyhet

Nordeas mångmiljardprojekt för att byta alla system

"Arbetet med kärnbankplattformen är det viktigaste initiativet i Nordeas omställning till en mer skalbar, motståndskraftig, effektiv och digitalt relationsbyggande bank", säger Joseph Edwin, chef för jätteprojektet med kärnbankplattformen på Nordea.
Publicerad

UPPDATERAD Sedan 2014 har ett enormt digitalt transformationsprojekt pågått på Nordea. Först i slutet av 2020 kommer det att vara klart – omkring ett år efter planen, jämfört med leverantörens ursprungliga pressmeddelande. Teknikprojektet ingår som en viktig del i kravspecen när Nordea nu letar ny vd.

I samband med nyheten om att Nordeas vd Casper von Koskull ska sluta senast i slutet av 2020 framkommer att banken på senare år har satsat stort på ett stort digitalt transformationsprojekt, där en ny teknikplattform ingår. I en intervju med Dagens Industri, DI, den 30 juni säger styrelseordförande Torbjörn Magnusson att Nordea under de senaste 3-4 åren dels har fokuserat på projekt inom regelefterlevnad och dessutom byggt IT-system på olika ledder i banken.

Vad är det här för projekt? Det har varit svårt att nå ansvariga på Nordea, men Joseph Edwin, chef för kärnbanksystemet på Nordea har efter en dryg vecka kommit med några mejlsvar som tillsammans med offentligt tillgänglig information ger en hyfsad bild.

Huvuddelen i projektet är vad som kallas Nordeas kärnbanksystem eller Core Banking System. Ambitionen är att ersätta en mängd system från de olika nordiska länderna – Norge, Sverige, Danmark och Finland – med en enda gemensam plattform. 

Annons

– Arbetet med kärnbankplattformen är det viktigaste initiativet i Nordeas omställning till en mer skalbar, motståndskraftig, effektiv och digitalt relationsbyggande bank. Genom kärnbankplattformen kommer Nordea att få en bättre skalbarhet vad gäller digitala möjligheter, bygga en effektivare verksamhetsmodell och uppnå vår kundvision, säger Joseph Edwin, en australiensare som sitter på Nordea i Köpenhamn sedan 4,5 år.

Som exempel nämner han att göra digitala lösningar möjliga “end-to-end” för bankens kunder. Här ingår en hög grad av självservice genom Nordeas digitala kanaler. Det är enligt honom också viktigt att få en mer motståndskraftig, stabil och skalbar teknisk plattform för framtiden, jämfört med vad banken har haft tidigare.

Började med Nordea Simplification Programme 2014Projektet kallades ursprungligen för ”Nordea’s Simplification Programme”. Det startade andra halvåret 2014. Jukka Salonen på Nordea i Finland utsågs i augusti 2014 till chef för för förenklingsprogrammet. Det var han fram till augusti 2018, nu är han chef för Nordeas produktportfölj och ingår i ledningsgruppen för Group Simplification.

Annons

Casper von Koskull skriver i årsredovisningen för 2018 att banken är inne i en transformation som startade 2016 och kommunicerades första halvåret 2015.

I en intervju med Jukka Salonen i Computer Sweden från september 2017 framgår att budgeten för hela projektet är 7 miljarder kronor. Det ska vara ”klart 2020” och totalt arbetade då 1 200 personer, leverantörer och konsulter inräknat heltid med projektet.

Hur går det då? Enligt en källa med viss insyn ”inte särskilt bra”. Klart är i alla fall att projektet dels tycks ha bytt namn och dessutom blivit försenat, åtminstone med ett år om man jämför med leverantörens uppgifter i början av projektet. Det ser också ut att ha blivit några miljarder dyrare: Av en presentation från i januari i år av Petri Imberg, CIO, Banking Technology på Nordea, framgår att budgeten ligger på 1 miljard euro – det motsvarar 10,6 miljarder kronor. Nordea säger i en senare uppdatering att siffrorna avser olika delar av projektet, se nedan.

Annons

Kostnaden för informationsteknologi första kvartalet 2019 var enligt kvartalsrapporten 128 miljoner euro – 1,4 miljarder kronor, vilket var en uppgång med 5 miljoner euro – 53 miljoner kronor – jämfört med motsvarande kvartal föregående år.

Vilken är budgeten för Nordea Simplification Programme?
– Nordea Simplication Programme består idag av flera separata initiativ, däribland transformeringen av kärnbanksystemen, betalningar och kunddata. Genom att strukturera det på detta sätt får vi en mer fokuserad, enklare och motståndskraftig bank. Budget för respektive individuella initiativ är dock inget vi kommunicerar externt, säger chefen för kärnbanksprogrammet, Joseph Edwin, idag.

Efter denna artikels publicering på torsdagen återkommer presskommunikatören Carl Hemerén i mejl på såväl fredagen som lördagen. Han kommer med informationen att de 7 miljarder kronorna nämnda ovan ska vara budgeten enbart för kärnbanksplattformen. De nämnda 10,6 miljarderna är enligt honom inte ”den exakta budgeten för simplification”. Trots att Joseph Edwin i sitt svar inte vill säga något om budget skriver Carl Hemerén nu att budgeten för ”hela simplification har varit cirka 1,2 miljarder euro och denna har inte ändrats”. Det senare motsvarar 12,7 miljarder kronor.

I vd-ordet i årsredovisningen för 2018 säger Casper von Koskull: ”Vår transformation och våra omfattande investeringar i digital utveckling och regelefterlevnad har definitivt medfört kostnadsökningar under 2016-2017. Målet 2021 är att sänka kostnaderna med 3 procent jämfört med 2018. Dessutom finns möjligheter att minska kostnaderna när den nya kärnbankplattformen är på plats och vi kan börja avveckla äldre system.”

–  I att sänka kostnaderna med 3 procent ligger inga förväntningar på besparingar inom kärnbankplattformen utan de beräknas komma efter 2021, säger Joseph Edwin.

Hur många färre anställda kommer ni att behöva?
– Det är inget vi tillhandahåller för enskilda initiativ.

Av en presentation av honom själv från 2016 framgår att det totalt ingår sju projekt inom Nordea Simplification Programme: Initial simplification, Simplification compliance, Core Banking Platform (kärnbankplattformen), New Payment Platform (NePP), Group Common Data (GCD), Simplification by cluster och slutligen Legal Structure Programme.

Kärnbankplattformen är det mest komplexa delprojektet. Teknikplattformen är i grunden ett standardsystem från den schweiziska leverantören Temenos och heter T24 Transact. Upphandlingen blev känd genom ett pressmeddelande från Temenos den 11 september 2015. 

Ny Nordea-vd ska ha erfarenhet av bankteknikBankens strategiska vision kallas i årsredovisningen för 2018 för ”ett Nordea” eller ”One Nordea”. I beskrivningen står:

”Vår kärnbankplattform är det högst prioriterade förändringsprojektet i Nordea och den allra viktigaste förutsättningen för att Nordea ska kunna förverkliga sin ambition att bli en skalbar, driftsäker, effektiv och digital relationsbank till 2021.”

I årsredovisningen står också: ”Vi behöver byta ut våra gamla banksystem genom att sammanföra över 400 system till en ny kärnbankplattform, en betalningsplattform, en lösning för kund- och motpartsdata och ett koncerngemensamt datalager.”

I DI-intervjun med styrelseordföranden Torbjörn Magnusson framgår på flera håll att den nya teknikplattformen är viktig. Så pass att det har en avgörande betydelse när Nordea ska utse näste vd:

– Det innebär med stor sannolikhet att man i en eller annan form har jobbat med bankteknologi förut. Teknologi förändrar kundernas beteende och kunderna förändrar teknologin och det är jätteviktigt för Nordea att nu utnyttja alla nordiska synergier och IT-synergierna som Nordea har mer än någon annan i den nordiska marknaden.

2005 drogs ett liknande projekt igång, Nordea Transformation Programme, NTP, som finns beskrivet i flera artiklar i Computer Sweden 2013-2014. Det blev ett jättefiasko. Efter sex-sju år och mångmiljardkostnader lades det ned 2012. Bara den första fasen gick på 5,3 miljarder kronor. I årsrapporten för 2014 gjordes en nedskrivning på 3,2 miljarder kronor.

Bland annat misslyckades Nordea då med att upprätta ett gemensamt kundregister för hela Norden.

Har ni ett kundregister för alla länder nu?
– Vi har konstruerat ett enhetligt kundregister för samtliga länder och vi gör nu gradvisa förflyttningar av processer som använder sig av kunddata till att använda detta, säger Joseph Edwin.

Det förra förenklingsprogrammet, Nordea Transformation Programme, misslyckades. Hur ser det ut den här gången?
– Transformeringen av kärnbanksplattformen går bra. Vi har anställt några av de främsta experterna inom detta som ansvarar för de olika delarna. Vi har också valt ett tillvägagångssätt av regelbundna och inkrementella leveranser vilket innebär att vi kan se resultat tidigare och göra justeringar efter behov. Från delar som redan är avklarade i de olika programmen ser vi resultaten av detta, säger Joseph Edwin.

Hur många personer arbetar i projektet?
– I arbetet för kärnbankplattformen enbart har vi cirka 650 personer involverade.

Det globala IT-tjänsteföretaget Accenture sköter enligt tidigare uppgifter systemintegration och övriga konsulttjänster runt T24 Transact. I kärnsystemen ingår konsumentlån, spar- och transaktionskonton. 

I pressmeddelandet från Temenos i september 2015 framgår att migreringen till det nya kärnbanksystemet ska ta ”4-5 år”. Den skulle i så fall ha varit klar ungefär nu. Enligt Temenos själva var affären 2015 den största någonsin i Europa för ett kärnbanksystem.

Ansvariga enligt en marknadsföringsvideo från Temenos var dansken Christian Michael Bornfeld, ansvarig för digital banking och IT på Nordea. Han gick över till ABN Amro 2018, som ansvarig för innovation och teknik. Dansken Steen Jensen, Europachef på Temenos, var ansvarig för affären från leverantörens sida. Säljprocessen tog 14-16 månader och Nordea utvärderade i denna fler än 60 olika leverantörer. 

Tekniskt använder Temenos Linux som operativsystem, hårdvara från HP och Oracles databassystem. Plattformen ska klara 100 miljoner transaktioner per dag. 

– Inte många i världen har lyckats genomföra ett sådant här projekt, säger Nordeas Christian Michael Bornfeld i Temenos marknadsföringsfilm.

Enligt Temenos använder över 3 000 företag globalt företagets mjukvaror, däribland 41 av världens 50 största banker. Över 700 banker och finansiella institutioner använder företagets kärnbankplattform T24 Transact. 

Migreringarna startade 2018De första större kundmigreringarna till den nya kärnbankplattformen skedde under 2018, enligt en artikel i Banking Tech. Det berörde affärsområdet Personal Banking – samtliga privata hushåll i Finland och större delen av hushållen i Norge. Förutom kärnsystemen rullades också en plattform för banksäkerheter ut i Norge, liksom en ny mobilapp i Finland. Enligt årsredovisningen för 2018 gick mobilappen också ut till användare i Sverige under 2018. Appen ska lanseras i Danmark och Norge under 2019. – Vårt mål är att den nya plattformen är live i Norden mot slutet av 2020. Vi är redan live i Finland där vi har migrerat cirka 800 000 sparkonton. Tidiga piloter är även igång i de andra länderna, säger Joseph Edwin. Hur ligger ni till enligt den ursprungliga tidplanen?
– Vi är nöjda med framstegen vi sett hittills i de olika initiativen och med implementeringen av de nya plattformarna, säger Joseph Edwin.Av årsredovisningen för 2018 framgår att Nordea inom Personal Banking också har lanserat betallösningar för Apple Pay och Google Pay under 2018. Dessutom kundtjänstroboten Nova. Det framkommer också att Nordea under 2019 ska trappa upp ytterligare på digitalisering och automation inom affärsområdet.

Förutom Personal Banking har Nordea också affärsområdena Wholesale Banking (storföretag),  Commercial & Business Banking (företag i Norden), samt Asset & Wealth Management (private banking, kapitalförvaltning och liv- och pensionsprodukter).

Samtliga är berörda av den digitala transformationen och förenklingen. I årsredovisningen talas om satsning på robotrådgivning och automatisering inom livförsäkringar och pensioner. Det står också: ”Flera lovande AI-projekt är på gång inför 2019 och kommande år.” Asset & wealth management ska under 2019 trappa upp införandet av automatisering av robotprocesser och kognitiv robotik.

Till det kommer stabsfunktionerna inom Nordea Group Finance & Treasury Group Corporate Centre. Group Corporate Centre, GCC, har under 2018 jobbat hårt på att bygga så kallad Robotic Process Automation-kapacitet (RPA) och att automatisera processer över hela koncernen. Enligt årsredovisningen för 2018 har Nordea över 500 aktiva robotar. Det är bara en del av vad man har gjort:

”Stora investeringar för att höja driftsäkerheten och fortsätta transformationen mot en effektiv verksamhetsmodell för koncernen gjordes även under 2018. Centrala funktioner upprättades för att stötta och hantera de koncernomfattande förändringsprogrammen i syfte att främja Nordeas strategiska prioriteringar.”

Nu: One TechnologyEn större organisatorisk förändring är att “One Technology” inrättades den 1 januari 2019, vilket innebär att enheterna Banking Technology och Trading Technology har flyttats till GCC och slagits samman med Group Technology.

I årsredovisningen står: ”Under 2018 fokuserade GCC främst på att stötta bankens transformationsarbete. Vi lyckades hålla nere kostnaderna och avslutade året strax under målet.”

”Under 2019 ska Nordea öka nyttjandet av ny teknik som automatisering och big data i kombination med nya partnersamarbeten genom Nordea Ventures.”

Chef för GCC är Torsten Hagen Jørgensen. Han är också ställföreträdande koncernchef. Om någon inom Nordea idag lever upp till kraven från styrelseordförande Torbjörn Magnusson på den nya vd:n är det han. Det låter smått omöjligt för en utomstående bankperson att åtminstone hyfsat snabbt sätta sig in i den komplexa situationen på Nordea.

Ytterligare ett stort IT-projekt inom Nordea just nu är att outsourca huvuddelen av Nordeas stordatorsystem till IBM. Affären är beskriven i en artikel i mars i år i Computer Weekly. IBM:s kontrakt från i januari i år är värt 473 miljoner pund, motsvarande 5,6 miljarder kronor. Affären innebär att IBM tar över anställningen för 117 Nordea-medarbetare i Köpenhamn och Stockholm.

Nordea Simplification Programme berör som nämnt inte bara kärnbanksystemet utan en lång rad delar i samtliga Nordeas affärsområden. Enligt vd-ordet i årsredovisningen för 2018 är det också mer än ett IT-projekt. I bankens transformation ingår struktur för riskhantering och regelefterlevnad, en förenkling av bankens verksamhet, bankens digitaliseringsstrategi och bankens kostnads- och kapitaleffektivitet.

Vad återstår?
– Vi delar inte med oss av de detaljerade planerna kring programmen. Det är dock viktigt att poängtera att arbetet kring kärnbanksplattformen har bred omfattning och när det finns möjlighet att förenkla och förbättra Nordea ytterligare tar vi detta i beaktning. Det betyder att nya delar kan tillkomma under arbetets gång. När plattformen är klar kommer vi fortsätta migrera existerande kunder till den och on-boarda nya. Efter 2020 kommer vi fortsätta att vidareutveckla, säger Joseph Edwin.

Annons