Tillväxten av hållbarhetslänkade lån i Norden har varit enorm sedan 2019. Enligt siffror från Bloomberg som Ebba Ramel, ansvarig för hållbar finansiering i Sverige på Nordea, hänvisar till har andelen hållbarhetslänkade lån i Norden av den totala syndikerade lånevolymen ökat från 6 procent 2019 till 20 procent år 2020 och till 38 procent under första kvartalet  2021.

– Det som dock är viktigt att känna till är att alla lån som är hållbarhetslänkade inte syns i Bloombergs data då alla inte offentliggörs eller fångas upp. Datan visar ändå en tydlig trend på det ökade intresset, säger Ebba Ramel till Realtid.

– Den hållbarhetslänkade lånemarknaden startade igång kraftigt i de nordiska länderna under förra året och idag innehåller i princip alla våra möten med kunder samtal om möjligheterna till hållbar finansiering, säger hon.

Det finns på lånemarknaden två produkter som man kan anses vara hållbarhetslänkade: den ena är gröna lån, den andra hållbarhetslänkade lån. Tecknar företaget ett grönt lån måste det lånade beloppet användas till gröna investeringar. Väljer man istället ett hållbarhetslänkat lån är företaget friare vad gäller användningen av det lånade beloppet. Däremot måste bolaget uppfylla ett förutbestämt hållbarhetsmål för att inte riskera straffränta. Men om målen uppfylls så sänks räntan istället.

Vilka typer av företag väljer den typen av lösning?
– Alla typer av företag har tillgång till hållbarhetslänkade lån så länge man kan visa att de hållbarhetsmål man vill knyta till finansieringen är tillräckligt ambitiösa men framförallt relevanta för den branschen man verkar i. 

Viktigt är exempelvis att företaget fokuserar målen inom det område där man kan göra störst skillnad. 

– Den gröna lånemarknaden är lite mer begränsad då ett bolag i detta fall måste kunna visa att man tänker investera i gröna tillgångar och projekt. Det är inte alla bolag som har möjlighet till det, men de flesta bolag bör ändå kunna göra någon form av förbättring inom ett relevant hållbarhetsområde. Därför är det hållbarhetslänkade formatet tillgängligt för fler.

Hur fungerar det i praktiken för er att följa upp måluppfyllelsen?
– I praktiken behöver bolagen varje år återrapportera sin måluppfyllelse till bankerna. Vissa bolag väljer mål som de redan rapporterar i sin hållbarhetsrapport och då är marknadspraxis att man som bolag tillhandahåller banken med sin hållbarhetsrapport med tillhörande granskning och yttrande från revisorerna. Återapporteringen till bankerna sker i ett så kallat efterlevnadsintyg i vilket låntagaren bekräftar om målet/målen har uppnåtts eller inte. Beroende på utfallet förändras sedan räntan för det aktuella året.

Källa: Nordea/Bloomberg

Vad är uppsidan för er som bank?
– Vi som bank ser hållbarhetslänkade lån som ett sätt att bredda vårt erbjudande till våra kunder och med hjälp av finansiella incitament stödja våra kunder i deras hållbarhetsarbete. Vi ser mycket positivt på utvecklingen och givet den stora efterfrågan är det roligt att kunna erbjuda våra kunder denna möjlighet.

Enligt Bloombergs data är Nordea den bank som har flest hållbarhetslänkade lån i Norden.

– Nordea har stor erfarenhet som hållbarhetskoordinator och är stolt över att vara den nordiska bank som är med i flest hållbarhetslänkade lån, antingen som hållbarhetskoordinator eller annan aktiv roll, enligt volymdata från Bloomberg. Nordea har även den ledande gröna låneportföljen i Norden.

Att agera hållbarhetskoordinator ger banken en privilegierad relation med kunden. Men även i de fall en annan bank agerar hållbarhetskoordinator är det viktigt att vara aktiv i diskussionen, anser Ebba Ramel.

– Den bank som är hållbarhetskoordinator arbetar nära bolaget med att ta fram ambitiösa och relevanta hållbarhetsmål som är tillräckligt starka för att det ska anses vara en förbättring som inte tillhör business-as-usual men ändå är möjliga för bolaget att nå med rätt investeringar och resurser.

Hon fortsätter:

– Även om banken i rollen som hållbarhetskoordinator tar fram målen med bolaget behöver samtliga banker som medverkar i transaktionen vara överens om målen och det är viktigt att som bank ta en aktiv roll i diskussionen kring målsättning. 

Även på obligationssidan återfinns rollen som hållbarhetskoordinator med liknande arbetssätt. 

– Det som framförallt skiljer sig åt beroende på om man pratar lån eller obligationer är det marknadsbaserade kravet på dokumentation i form av ett ramverk och en extern verifiering av detta, som finns på obligationssidan men som inte finns på samma sätt på lånesidan eftersom det inte är ett publikt instrument.