Gruvor i havet skulle kunna leverera fler viktiga mineraler till våra prylar. Men motståndet är stort från såväl miljöorganisationer som många länder.
Mineraler på havsbotten kan bli nästa guldrusch


Mest läst i kategorin
Övergången till en elektrifierad värld kräver stora mängder metaller. I dag bryts de i gruvor i länder som Kina, Kongo och Sydafrika.
Donald Trump har länge velat att USA ska ha fler metaller i sin ägo och har därför försökt förhandla fram ett mineralavtal med Ukraina. Det ska också vara ett skäl till att han har intresserat sig för Grönland.
Missa inte: Kina lättar på greppet – men USA:s beroende kvarstår. Realtid
Men det finns ytterligare ett alternativ, enligt Trump. Mineraler finns nämligen på havsbotten. Men att hämta upp dem kan vara förenat med stora miljörisker, skriver The Guardian.
Ifrågasätter bilden
Trump undertecknade nyligen en exekutiv order som öppnar för snabbare licensgivning i både amerikanska och internationella vatten. Målet är att säkra tillgången till kritiska mineraler som nickel, kobolt och mangan – metaller avgörande för batterier, elnät och militära användningsområden.
Genom att tillåta amerikanska företag att börja utvinna metaller från havsbottnen vill Trumpadministrationen minska beroendet av kinesisk teknik och säkra inhemska leveranskedjor.

Ett av de mest framträdande företagen i denna satsning är kanadensiska The Metals Company (TMC), som har visat prov på sina tekniker i Japan och lobbat intensivt i Washington. Företaget hävdar att djuphavsgruvor kan erbjuda ett mer miljövänligt alternativ än gruvor på land, skriver Financial Times.
Men experter och miljögrupper ifrågasätter denna bild och pekar på att många av de ekologiska effekterna fortfarande är okända.
Missa inte: Här är Kinas kraftfulla vapen i handelskriget. Realtid
Senaste nytt
Tekniskt komplicerad utvinning
Djuphavsgruvdrift innebär att polymetalliska noder, metallrika klumpar som bildats på havsbottnen under miljontals år, samlas in från flera tusen meters djup.
Tekniken har funnits i decennier, men de extrema förhållandena på havsbottnen gör utvinningen tekniskt komplicerad och ekonomiskt osäker.

Mineraljakt i gruvor på havsbotten skapar konflikt
”Oundvikligt”, säger FN-organ.
FN:s havsrättskonvention överlåter licensgivning till en särskild myndighet, Internationella havsbottenmyndigheten (ISA).
USA har aldrig ratificerat konventionen, men har tidigare accepterat dess regler i praktiken. Det nya initiativet riskerar nu att underminera denna konsensus och har fördömts av både EU och Kina.
Har tagit avstånd
Flera länder, däribland Frankrike, Brasilien och Storbritannien, samt stora företag inom bil- och teknikindustrin, har uttryckt stöd för ett stopp för djuphavsgruvdrift tills mer forskning om miljöpåverkan finns tillgänglig.
Missa inte: Kina stoppar export av grafit – hot mot svensk industri. News55
Kommersiella aktörer är också avvaktande. Banker som Lloyds och Standard Chartered har också tagit avstånd från finansiering av projekt.
I juli samlas FN:s medlemsländer i Jamaica för att försöka enas om ett globalt regelverk för djuphavsgruvor. Tills dess råder osäkerhet om USA:s strategi kommer att bana väg för en ny gruvboom eller skapa ett geopolitiskt och ekologiskt bakslag.

Varnar för gruvor på månen: ”Vilda västern just nu”
Kan skada de vetenskapliga studierna, menar forskare.

Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.

Journalist med fokus på ekonomi och näringslivsfrågor.