Nu är Kina störst – men inte starkast

Publicerad
Uppdaterad

Coronapandemin har rasat i snart två år. Realtids Gunnar Örn har granskat hur pandemin påverkat de geopolitiska styrkeförhållandena mellan världens stormakter under den tiden.

Höstens prognoser och uppdateringar från Världsbanken och IMF (Internationella valutafonden) visar flera intressanta resultat. Till att börja med kan vi konstatera att Kina gått om USA och numera övertagit platsen som världens största ekonomi, mätt i köpkraftskorrigerad BNP.

Kina svarar i år för 18,72 procent av den globala bruttonationalprodukten, mot 15,97 procent för USA. Den kinesiska ekonomin ser alltså ut att ha kommit relativt oskadd ur pandemin. Både IMF och Världsbanken räknar med att Kina behåller förstaplatsen även de närmaste fem åren. Detta trots allt tal om att europeiska och nordamerikanska företag försöker lägga sina leveranskedjor närmare sina hemmamarknader för att göra sig mindre beroende av kinesiska leverantörer.

Ett orosmoment är förstås den kinesiska fastighetsmarknaden, som visar tydliga bubbeltendenser. Den krisande kinesiska fastighetsjätten Evergrande kan störa världsekonomin lika mycket som det containerfartyg med samma namn somfastnade på tvären i Suezkanalen under våren 2021. En annan osäkerhetsfaktor gäller hur Kina väljer att handskas med eventuella nya utbrott av covid-19-virusets Omikronvariant. Nya drakoniska nedstängningar kan orsaka ännu fler störningar i de globala produktions- och leveranskedjorna.

Annons

 

”Eftersom ekonomisk styrka även är detsamma som militär råstyrka är det förstås djupt oroande för Sverige liksom för många andra länder att världens största ekonomi numera även är världens största diktatur.”

År 2026 spås Kinas andel av den globala bruttonationalprodukten ha vuxit till 20,19 procent; alltså motsvarande en dryg femtedel av den globala produktionen enligt prognoserna från IMF och Världsbanken. Under samma period väntas USA:S andel krympa till 14,76 procent.

Annons

För EU-länderna ser det ännu dystrare ut; den europeiska unionens andel av den globala bruttonationalprodukten väntas krympa från 14,74 procent i år till 13,84 procent år 2026.

Men de globala nationalräkenskaperna visar också att det inte primärt är coronapandemin som försvagat EU-ländernas ekonomier. Nej,  den verkliga boven var inte covid-19-viruset utan brexit-16. När de brittiska väljarna röstade att lämna den europeiska unionen i folkomröstningen 2016, ett beslut som verkställdes den 31 januari 2021, minskade i ett enda slag unionens samlade BNP med 66 miljarder euro eller nästan 13 procent.

Eftersom ekonomisk styrka även är detsamma som militär råstyrka är det förstås djupt oroande för Sverige liksom för många andra länder att världens största ekonomi numera även är världens största diktatur.

Annons

Hade Storbritannien stannat kvar i EU hade det visserligen inte räckt för att matcha Kinas växande andel av världsekonomin, men det hade åtminstone räckt för att växa ikapp och förbi USA.

EU tillsammans med USA  och Storbritannien skulle också mer än väl överflygla Kina ekonomiskt. Och detta även om man skulle räkna ihop Kinas andel av den globala bruttonationalprodukten med Rysslands, den näst största odemokratiska världsmakten.

Adderar man även andra demokratier som Japan, Norge, Schweiz, Sydkorea, Australien och Nya Zeeland till det som under det kalla kriget något propagandistiskt kallades ”den fria världen” är det ännu mer uppenbart att världens demokratier tillsammans är långt starkare och mäktigare än världens största diktatur. Men om detta det räcker för att värna de hårt ansatta kinesiska demokratierna i Hongkong och Taiwan är däremot fortfarande en öppen fråga.

Andelar av global köpkraftskorrigerad BNP, procent

Screenshot_2022-01-17_at_17.26.06.png

Kina, USA, Världsbanken, brexit, EU

Källor: Världsbanken och IMF

 

 

Annons