Min framlidne namne, professor Gunnar Adler -Karlsson, brukade ibland inleda sina föreläsningar med att dela ut 1 miljon kronor till varje åhörare. De fick varsin papperslapp försedd med följande text: ”Denna papperslapp är värd 1 miljon, 1 000 000 kronor. Förutsatt att du kan övertyga någon annan om att så är fallet. Om inte, är den värdelös.”

Det var en ganska handfast illustration av penningvärdet som en form av kollektiv masspsykos.

I modern tid är det staterna som tagit sig an rollen som penningvärdets väktare. I USA var det de negativa effekterna av privata bankers svindelartade sedelutgivning, så kallad ”Wildcat Banking” som gjorde att den nybildade amerikanska centralbanken Federal Reserve fick ensamrätt att ge ut sedlar och mynt 1913. Fler länder följde efter. I Sverige har Riksbanken  haft monopol på att ge ut sedlar och mynt sedan 1902.

”För statliga makthavare har det alltid varit en svår frestelse att finansiera sina egna vallöften, prestigeprojekt och krigsföretag via sedelpressarna. Därför är det många som ifrågasätter staternas sedelmonopol och förespråkar privat sedelutgivning i stället.”

Men för statliga makthavare har det alltid varit en svår frestelse att finansiera sina egna vallöften, prestigeprojekt och krigsföretag via sedelpressarna. Därför är det många som ifrågasätter staternas sedelmonopol och förespråkar privat sedelutgivning i stället. Denna grundtanke ligger också bakom uppkomsten av bitcoin och andra så kallade kryptovalutor.

Håller bitcoin på att bli en ny världsvaluta? Att döma av Interpols stora operation ”Trojan shield” så verkar  bitcoin i alla fall vara på väg att bli den undre världens valuta.

Större delen av polisens beslag av svarta pengar var amerikanska 100-dollarsedlar, än så länge den populäraste valören i den undre världens handel, men en stor del av beslagen gjordes också av bitcoin och andra ”svarta” kryptovalutor.

Avsändare av Nigeriabrev och andra bedragare på internet ber också påfallande ofta om att få betalt i bitcoin och uppmanar sina offer att googla på frasen ”how to buy bitcoin”.

Det kanske tydligaste och färskaste exemplet är givetvis de hackerattacker som drabbat Coop och flera andra svenska och utländska företag runt om i världen, där hackarna krävt flera miljoner bitcoin i lösensumma för att låsa upp och frigöra företagens hackade och/eller kapade it-system.

Den svenska finanspolisen har därför varnat alla banker, företag och privatpersoner som funderar på att handla eller placera i bitcoin och andra kryptovalutor:

”Det finns legala användningsområden för dessa valutor, men ett stort användningsområde är narkotikahandel, särskilt sådan som bedrivs på Darknet – en krypterad del av internet. Eftersom innehavarna av de virtuella plånböckerna, som kryptovalutor förvaras i, oftast är anonyma är kryptovalutor väl lämpade som ett led i penningtvätt eller annan brottslig verksamhet.”*

Finansinspektionen i Sverige har också gått ut och varnat för bitcoin och andra kryptovalutor:

”Det skrivs mycket om bitcoin och kryptotillgångar just nu. Finansinspektionen vill därför påminna konsumenter om att tänka efter noga innan de köper en finansiell produkt som innehåller kryptotillgångar. Riskerna är stora och skyddet för dig som konsument är svagt.”

Men kan bitcoin verkligen vara ett intressant alternativ för den ”Övre världens” handel? Tillåt mig tvivla.

Bitcoins anhängare menar att bitcoin kan fungera som pengar och är särskilt attraktivt för den som vill göra internationella betalningar. Men priset på bitcoin och liknande kryptovalutor har varierat mycket över tiden, samtidigt som det kan vara dyrt att betala med dem. Dessutom sker inte betalningen omedelbart. Det är därför svårt att tro att de flesta som skaffat bitcoin gjort det för att sköta sina betalningar. De flesta ägare av kryptovalutor har förmodligen snarare köpt dem som en spekulativ tillgång som de hoppas ska stiga i värde. Den här typen av instrument fungerar i praktiken alltså inte som pengar. Riksbanken, liksom andra centralbanker, anser därför att kryptotillgång är en bättre benämning på dem än kryptovaluta.

Under året som gått har det också skett spekulationer i  kryptotillgången bitcoin till följd av multimiljardären Elon Musks twittrande.

Teslas grundare och huvudägare, Elon Musk, har fått kursen på bitcoin (och indirekt även på andra kryptovalutor) att åka jojo under det gångna året.

Från att ha legat omkring 9 000 dollar per bitcoin i maj 2020 rusade kursen över 20 000 dollar i december samma år för att nå rekordnivån 64 829 i april. Sedan dess har priset fallit tillbaka och ligger nu på drygt 33 000 dollar.

Det började med att Elon Musk twittrade om att Tesla skulle börja ta emot bitcoin som betalning för sina elbilar.

Marknaden förvånades dock när Elon Musk i maj meddelade att Tesla stoppar betalningen med bitcoin på grund av miljöhänsyn vilket fick bitcoinkursen att dyka.

Det är dock sedan länge känt att blockkedjan kring bitcoin slukar mycket energi.

Enligt det brittiska Cambridge universitetets realtidsindex kräver bitcoin 134 terrawattimmar per år vilket är mer än elbehovet för medelstora länder som till exempel Argentina. Enligt Baselbaserade Bank of International Settlements, BIS, (även kallad ”centralbankernas bank”) är bitcoin ännu mer energislukande.

För valutor vars värde garanteras av staten, som till exempel USA-dollarn och den svenska kronan, är det ytterst amerikanska respektive svenska skattebetalares samlade inkomster och förmögenheter som fungerar som säkerhet för penningvärdet, till skillnad från bitcoin och andra kryptovalutor, som inte har någon bättre säkerhet än Gunnar Adler-Karlssons miljonsedlar som jag berättade om i inledningen.

Bitcoin vars värde styrs bara av en kollektiv masspsykos, där värdet beror helt av innehavarnas tro och förhoppningar om att kunna sälja sina bitcoin till ett högre pris än vad de köpte dem för – en klassisk bubbla med andra ord.

”Bitcoin vars värde styrs bara av en kollektiv masspsykos, där värdet beror helt av innehavarnas tro och förhoppningar om att kunna sälja sina bitcoin till ett högre pris än vad de köpte dem för – en klassisk bubbla med andra ord.”

Den som kritiserar eller ifrågasätter bitcoin löper risken att utsättas för en massiv hatkampanj från en hel trollskog av kryptokramare, som dyrkar bitcoin med en ibland närmast religiös hängivenhet.

En av dessa anhängare är den libertarianske Texaspolitikern Ron Paul, som två gånger misslyckats med att bli presidentkandidat för Republikanerna i USA, då partiet varken 2008 eller 2012 vågade gå fram med en presidentkandidat som vill lägga ned och skrota landets centralbank Federal Reserve.

Bara för tydlighets skull vill jag därför poängtera att jag inte skriver denna krönika på uppdrag av Riksbanken, BIS eller någon annan statlig eller mellanstatlig organisation.

Men jag avslutar ändå med att citera den tidigare ekonomipristagaren Paul Krugman som formulerat det så här: ”Bitcoin och andra kryptovalutor är en lösning som söker sitt problem.”

* Finanspolisen informerar mars 2020