Riksrevisionen är inte nöjd med Ekobrottsmyndighetens effektivitet. Det framgår av en granskningsrapport som presenterades igår.

Och enligt Ekobrottsmyndighetens årsredovisning ledde endast 15 procent av alla brottsmisstankar till någon typ av lagföringsbeslut – som åtal, strafföreläggande eller åtalsunderlåtelse – under 2020. Andelen lagförda personer uppgick till 18 procent.

Bland konkursförvaltare – en grupp som står för över 40 procent av alla anmälningar till myndigheten – finns samtidigt en frustration över att deras brottsefterforskande arbete så sällan leder till åtgärder.

– Vi har en skyldighet att anmäla när det finns misstankar om brott men det känns som om det är lotten som avgör. Det händer nästan aldrig någonting, förklarade Mats Emthén, konkursadvokat och tidigare vice ordförande vid Institutet för Företagsrekonstruktion, i samband med gårdagens rapport från Riksrevisionen.

Men en intern granskning inom Ekobrottsmyndigheten visar att konkursförvaltare har större framgång med sina anmälningar än andra grupper. Det säger Olof Kronlund, vice överåklagare vid myndigheten, som leder projektet.

– Vi granskar 300 ärenden. Det motsvarar en månads inflöde från konkursförvaltare. Av dessa ärenden var det drygt 30 procent som hade gått vidare till lagföring, däribland åtal. Det är högre lagföringsandel än snittet, säger han till Realtid.

Samtidigt är upplevelsen bland konkursförvaltarna att deras anmälningar sällan leder någonstans.

– Det kan vara så att vi från EBM missar att underrätta konkursförvaltarna om vad som händer.

Utredningen, som är pågående, ska färdigställas under december.