Ett grundläggande problem är att EBM inte har styrt, prioriterat och inriktat verksamheten så att myndigheten kan arbeta effektivt, skriver Riksrevisionen i en ny granskningsrapport.

– EBM:s uppdrag innebär att myndigheten behöver fatta väl underbyggda beslut om hur resurserna ska användas. Men EBM har inte på en övergripande nivå analyserat hur kamrarna ska organiseras och dimensioneras för att effektivt kunna utreda alla typer av ärenden, säger Sara Kramers, projektledare för granskningen, i en kommentar till rapporten.

Ytterligare ett hinder är att EBM:s underrättelseverksamhet saknar direktåtkomst till viktig finansiell information, bland annat hos Skatteverket och finanspolisen vid Polismyndigheten.

Enligt pressmeddelandet begränsas också underrättelseverksamheten av att myndigheten inte får tillämpa den så kallade inhämtningslagen, vilket är en lag från 2012 som ger polisen, tullen och Säpo rätt att begära uppgifter från operatörer om teletrafik.

Riksrevisionen konstaterar också brister i EBM:s arbete med att följa och analysera utvecklingen inom den ekonomiska brottsligheten.

– Trots att det gått över 20 år sedan myndigheten skapades, finns fortfarande hinder för ett effektivt arbete. Vissa brister kan EBM själv åtgärda, andra frågor ligger utanför myndighetens kontroll. Vi rekommenderar därför att regeringen gör en översyn av EBM:s uppdrag och konstruktion, säger riksrevisor Helena Lindberg.

Riksrevisionen anser också att regeringen bör se till att underrättelseverksamheten har de rättsliga förutsättningar som behövs och att man klargör ansvarsförhållandena mellan EBM och Polismyndigheten när det gäller underrättelseverksamheten.