FinansNyhet

KI: ”Den skyhöga inflationen för svensk ekonomi in i en lågkonjunktur”

Publicerad
Uppdaterad

Riksbanken står inför en svår balansakt i valet av hur mycket penningpolitiken bör stramas åt för att dels stävja inflationen, dels undvika att lågkonjunkturen blir alltför djup. Det framgår av den senaste prognosen i rapporten Konjunkturläget.

Realtid.se

Expansiv ekonomisk politik under pandemin, omfattande störningar i de globala värdekedjorna och Rysslands anfallskrig mot Ukraina har skapat en perfekt storm med skenande inflation på många håll i världen, skriver KI och konstaterar att skyhög inflation, fallande tillgångspriser och förväntningar om fortsatta räntehöjningar har fått de svenska hushållen att bli rejält pessimistiska om framtiden.

I näringslivet är tongångarna annorlunda. Välfyllda orderböcker och ett relativt gott vinstläge gör att optimismen fortfarande är utbredd i näringslivet. Urholkningen av hushållens köpkraft gör dock att efterfrågan utvecklas svagt framöver, och den svenska ekonomin faller i år tillbaka i en lågkonjunktur och arbetslösheten förblir relativt hög även nästa år.

Riksbanken ställs därmed inför en svår balansakt i valet av hur mycket penningpolitiken bör stramas åt för att dels stävja inflationen, dels undvika att lågkonjunkturen blir alltför djup.

Annons

Den sammantagna bedömningen är att konjunkturutsikterna för svensk del har försvagats påtagligt den senaste tiden. Den svenska ekonomin bedöms nu vara på väg in i en lågkonjunktur, snarare än den milda högkonjunktur som förutsågs i den föregående prognosen i mars. Omsvängningen förklaras främst av den försämrade situationen för hushållen och att det nu antas komma betydligt färre ukrainska flyktingar till Sverige i år och nästa år, där det senare leder till att den offentliga konsumtionen ökar långsammare.

Den nuvarande prognosen vilar på antagandet att det totalt kommer ca 50 000 ukrainska flyktingar till Sverige i år och nästa år. En del av dem antas dock lämna Sverige igen. Vid halvårs- skiftet 2024 antas att det finns ca 30 000 ukrainska flyktingar kvar i Sverige och dessa antas stanna permanent. De införda sanktionerna mot Ryssland antas ligga kvar under lång tid och EU-länderna antas gradvis fasa ut importen av rysk energi. Sanktionerna mot Ryssland bidrar till att energipriserna förblir höga de närmaste åren, även om de faller tillbaka en del. Osäkerheten om krigets konsekvenser är naturligtvis mycket stor. Skulle exempelvis Ryssland välja att helt stänga ner exporten av naturgas till EU-länderna, skulle det kunna få stora realekonomiska konsekvenser och energipriserna skulle öka ytterligare.

Störningarna i de globala leveranskedjorna och bristen på insatsvaror bedöms gradvis börja klinga av nästa år. Denna bedömning är mycket osäker, inte minst vad det gäller Kinas roll. Vaccinationstäckningen mot covid-19 är relativt låg i Kina, samtidigt som regeringen bedriver en nolltoleranspolitik mot smittspridningen. Skulle omfattande vågor av smittspridning förekomma även nästa år – av omikronvarianten eller nya mutationer – finns det en påtaglig risk att problemen i de globala leveranskedjorna inte klingar av så som antas i prognosen.

Annons

Många länders centralbanker har börjat höja styrräntan som en reaktion på hög inflation och risken för att inflationen varakt- igt biter sig fast på en hög nivå. ECB har inte höjt styrräntan ännu, men har signalerat att de höjer den i sommar. År 2023 faller inflationen tillbaka på de flesta håll i världen bland annat till följd av lägre energipriser och att problemen med leveranskedjorna mildras. Samtidigt dämpar de högre räntorna efterfrågan, vilket också bidrar till lägre inflation. Inflationen kommer dock vara fortsatt hög 2023, framför allt det första halvåret, och de höga råvarupriserna skapar ett förhöjt kostnadstryck för företagen. Inflationen faller från 7,3 procent 2022 till 3,6 procent 2023.

Förutom att gröpa ur hushållens köpkraft har den höga inflationen hastigt ändrat utsikterna för penningpolitiken. Högre bolåneräntor är att vänta, vilket minskar konsumtionsutrymmet för många hushåll.

Den höga inflationen 2022 riskerar att öka inflationsförväntningarna så att de hamnar över inflationsmålet. Riksbanken beslutade därför i april att höja styrräntan från 0,00 till 0,25 procent. Samtidigt beslutades att minska köpen av värdepapper un-der andra halvåret i år och därmed börjar innehavet att minska. Konjunkturinstitutets prognos är att Riksbanken fortsätter att höja styrräntan i år. Därefter lämnas styrräntan oförändrad då svensk ekonomi befinner sig i en lågkonjunktur 2023.

Annons
Annons