Svenska storbolag valde in yngre styrelseledamöter än nästan alla andra länder i Europa i fjol. Men tre av fyra hade redan suttit i en börsstyrelse, och andelen kvinnor ligger långt efter Norge.
Svenska börsstyrelser föryngras – men rekryterar ur samma krets
Av de 25 ledamöter som valdes in i OMXS30-bolagens styrelser under 2025 var 28 procent yngre än 50 år. Det är dubbelt så hög andel som snittet i Europa, där 14 procent av de nyvalda var under 50. Det visar chefsrekryteringsbolaget Heidrick & Struggles årliga kartläggning Board Monitor, som omfattar de största börsbolagen i 28 länder.
Snittåldern bland de nya svenska ledamöterna var cirka 55 år. Bara Polen hade yngre nyvalda ledamöter.
Missa inte: Arbetsgivare villiga att betala extra för AI-kompetens. Realtid
Föryngringen sker dock inom en etablerad krets. 76 procent av de nya svenska ledamöterna hade tidigare suttit i en börsstyrelse. Det är högst i Norden och näst högst i Europa efter Nederländerna.
”Det är en styrka att som i Sverige ha en etablerad, bred grupp personer med beprövad erfarenhet, men det kan också innebära att man lättare återvänder till samma krets”, säger Patrik Hammar, Sverigechef på Heidrick & Struggles, till Realtid.
Före detta vd:ar dominerar
Realtid har gått igenom underlaget i Heidricks databas. Där framträder en tydlig profil av den typiska nya ledamoten: en svensk man runt 55 år med ett förflutet som vd eller finanschef.
Drygt hälften, 52 procent, av de nyvalda har varit vd. Det är näst högst i Norden efter Finland. 28 procent har varit finanschef, vilket är högst i Norden och näst högst bland samtliga länder i undersökningen, efter Irland.
Läs även: Danmark tvingas leta kvinnliga toppchefer utomlands – Sverige har samma problem. Dagens PS
Trots den relativt låga åldern var bara 44 procent fortfarande yrkesaktiva när de valdes in, ungefär som snittet i Europa. Enligt Patrik Hammar är det en motsättning som skulle behöva studeras närmare.
”En möjlig förklaring är att personer med lång chefs- och näringslivserfarenhet lämnar sina operativa roller relativt tidigt, eller under tillfälliga perioder, och ägnar sig fullt ut åt styrelseuppdrag”, säger han.
68 procent av de nyvalda var svenskar, den högsta andelen i Norden. I Finland var nästan hälften av de nya ledamöterna utländska. Bilden av en inåtvänd rekrytering är ändå inte helt rättvisande: 68 procent av de svenska nykomlingarna hade internationell erfarenhet. Bara Nederländerna och Norge låg högre.
Polen gör tvärtom
Polen är på flera sätt motpolen. Där var tre av fyra nya ledamöter förstagångsledamöter i en börsstyrelse. Polen hade också de yngsta nyvalda ledamöterna i Europa och högst andel kvinnor, 58 procent.
I Sverige var 36 procent av de nyvalda kvinnor. Det är i nivå med Danmark men långt efter Norge, där 57 procent av de nya ledamöterna var kvinnor, och Finland med 48 procent. Andelen ligger också under de i Frankrike, Spanien, Italien och Storbritannien.
Missa inte: Här är de välbetalda jobben som behövs för att hålla AI-boomen vid liv. Realtid
Enligt Patrik Hammar är tidigare börsstyrelseerfarenhet inte alltid ett krav, men ofta en stark merit som valberedningarna värderar högt.
”Det gör naturligtvis att urvalet blir mer begränsat. Detsamma gäller när valberedningarna specifikt söker tidigare vd:ar eller affärsområdeschefer. Där finns tyvärr inte lika många kvinnliga kandidater, särskilt inom sektorer som tung industri”, säger han.
Kvinnor innehar fortfarande en liten andel av vd-posterna på Stockholmsbörsen.
”Det kan vara värt att fundera på hur snävt man ska definiera den erfarenhet som krävs, och om en alltför snäv definition riskerar att begränsa urvalet av kvalificerade kvinnliga kandidater”, säger Patrik Hammar.
Han uppmanar också valberedningarna att i högre grad söka kandidater utomlands och att våga vara modigare i rekryteringen.
Andelen kvinnor minskar
Utvecklingen stämmer med stiftelsen Allbrights senaste mätning. Enligt den sjönk andelen kvinnor i svenska börsstyrelser från 37 till 36 procent under 2025, rapporterade Aktiespararna.
Allbright har tidigare pekat ut valberedningarna som en nyckel: bolag där valberedningen enbart består av män har svårare att rekrytera kvinnor till styrelsen.
Norges högre andel brukar förklaras med den kvoteringslag som infördes 2006. Allbrights vd Amanda Lundeteg har dock sagt att hon inte tror att kvotering är rätt väg för Sverige.
