En bra jargong kan göra arbetsplatsen roligare, få ett kompisgäng att hålla ihop och förvandla en ganska pliktskyldig AW till något man faktiskt vill gå på. Men samma skämt kan snabbt skapa ett ”vi” och ett ”dem”. Här är fem sätt att behålla humorn utan att någon behöver stå bredvid och undra vad alla andra skrattar åt.
Så skapar du en vi-känsla med jargong utan att stänga ute någon
1. Skämta om det ni delar
Efter några veckor på en arbetsplats uppstår nästan alltid ett eget språk. Kollegan som alltid glömmer sin laddare, mötet som aldrig börjar i tid eller kaffemaskinen som kräver en teknisk högskoleexamen för att fungera blir gemensamma referenser.
Det kan vara utmärkt socialt lim.
”Jargong handlar i grunden om ett ’vi’ och ’dem’ och därför måste man alltid vara öppen för att den kan vara ett problem”, säger Johan Pettersson, aktuell med boken ”Jargong – här har vi högt i tak” till DN.
Problemet börjar när skämtet bygger på någons kropp, bakgrund, sexualitet eller ställning i gruppen. En dansk studie bland läkare och sjuksköterskor visade hur nedsättande retande kunde bli så etablerat att medarbetare upplevde att de själva måste delta för att inte riskera att hamna utanför.
2. Ge nykomlingen en karta
Släktmiddagen är ett klassiskt exempel. Alla runt bordet känner till historien om morbror Bosse och husvagnen i Tyskland 1997. Den nye pojkvännen gör det inte.
Samma sak händer på jobbet. Gamla kollegor kan kasta namn, historier och pikar mellan sig som om arbetsplatsen vore säsong sju av en tv-serie där den nyanställde precis slagit på första avsnittet.
”Då är det självklart att det är de som har jargongen som ska tänka till. De ska anstränga sig och jobba aktivt med att inkludera den som är ny”, säger Johan Pettersson.
Ofta räcker en mening med bakgrund. Insiderskämtet behöver inte pensioneras, men fler kan få nyckeln.
3. Titta på vem som skrattar
Att folk skrattar betyder inte automatiskt att skämtet landade rätt.
Forskning om humor på arbetsplatser visar att makt spelar roll. Anställda kan reagera på retande från en chef på ett helt annat sätt än på samma skämt från en jämbördig kollega. Studier har också visat att humor kan stärka status när den fungerar, men sänka den när omgivningen uppfattar skämtet som olämpligt.
För chefen är därför en ganska enkel regel användbar. Om skämtet kräver att den underordnade skrattar för att hålla chefen på gott humör är det kanske inte årets bästa material.
4. Sluta försvara allt med ”högt i tak”
När någon markerar mot ett skämt kommer två repliker ofta snabbt.
”Det var ju bara på skoj.”
”Här har vi högt i tak.”
”Det här visar att de behöver träna på förmågan att reflektera kring sig själva och att mentalisera, att förstå hur andra kan uppfatta det som sker och sägs”, säger Johan Pettersson.
Forskaren Amy Edmondson vid Harvard Business School beskriver psykologisk trygghet som känslan av att det går att säga vad man tycker, ställa frågor och erkänna misstag utan rädsla för sociala konsekvenser.
I American Psychological Associations arbetslivsundersökning uppgav 95 procent av personer med hög psykologisk trygghet att de kände tillhörighet på jobbet. Bland personer med låg trygghet var motsvarande andel 69 procent. Skillnaden är 26 procentenheter.
Större effektivitet när medarbetarna får mer ansvar
Större engagemang när medarbetarna får ta större ansvar över sitt arbete, enligt Karin Tenelius, vd och grundare av Tuff Ledarskapsträning.
5. Låt någon säga stopp utan rättegång
En fungerande jargong måste tåla att någon ibland säger ”den där var inte kul”.
Det behöver inte följas av en två timmar lång värdegrundsworkshop med ljummet konferenskaffe. Gruppen kan ändra ton och gå vidare.
”Vi kan alla trilla dit, men det betyder inte att vi är dåliga människor. Det betyder bara att vi måste ta ansvar för våra brister”, säger Johan Pettersson.
På arbetsplatser är frågan dessutom större än gott bordsskick. Arbetsmiljöverket pekar uttryckligen ut ”en otrevlig jargong med nedsättande skämt” som ett möjligt tecken på brister i den sociala arbetsmiljön. Arbetsgivaren ska klargöra att kränkande särbehandling inte accepteras och ha rutiner för hur sådana problem ska hanteras.
Fakta Perfect Weekend: Samtalen som kan bli problem på jobbet
- Politisk agitation. Att diskutera politik är normalt tillåtet. Men arbetsgivaren kan sätta gränser för kampanjande, värvning och användning av arbetstid, mejl och andra resurser för politiska aktiviteter.
- Nedsättande skämt om kön, religion, etnicitet, ålder eller sexuell läggning. Här kan jargongen övergå i trakasserier eller diskriminering.
- Sexuella kommentarer och anspelningar. Oönskade sexuella skämt, kommentarer, inviter och anspelningar kan utgöra sexuella trakasserier.
- Personangrepp, förlöjliganden och utfrysning. Återkommande pikar och nedsättande skämt kan bli en arbetsmiljöfråga, även om de som säger dem hävdar att allt är på skoj.
- Företagshemligheter och känsliga uppgifter. Anställda kan omfattas av lojalitetsplikt, sekretess och regler om företagshemligheter. Kunduppgifter, affärsplaner och interna problem är alltså inte självklart material för lunchbordet.
- Att tala för arbetsgivaren när du egentligen talar för dig själv. Många företag skiljer tydligt mellan privata åsikter och företagets ståndpunkt, särskilt i sociala medier och politiska frågor.
Offentliganställda har ett starkare grundlagsskydd för sin yttrandefrihet än privatanställda. En myndighet kan därför inte utan vidare bestämma att personalen inte får uttrycka politiska åsikter.
Var tredje svensk vågar inte begära påökt
Var tredje anställd i Sverige tycker att de inte har den lön de förtjänar. Problemet? Lika många vågar inte begära påökt. Dagens PS har rett ut vad
