Hälften av de högkvalificerade arbetskraftsinvandrarna uppger att balans mellan arbete och fritid, samt familjevänliga förhållanden, var avgörande faktorer när de valde att flytta till Sverige.
Det lockar arbetskraft till Sverige – och det är inte lönen
Rapporten från SCB baseras på en enkätundersökning riktad till högkvalificerade arbetskraftsinvandrare som flyttat till Sverige mellan 2021 och 2024.
Missa inte: AI förändrar konsultbranschen – ”Ribban höjs”. Realtid
Förutom work-life balance lyfter de tillfrågade fram möjligheten till ett specifikt arbete, goda karriärmöjligheter samt tillgång till fritids- och kulturaktiviteter som viktiga skäl till att de valde Sverige.
”Tredjelandsmedborgare lägger dessutom stor vikt vid faktorer som säkerhet, synen på jämställdhet samt principen om lika villkor, vilket tyder på att bredare sociala aspekter spelar en central roll i deras val av Sverige”, säger Sinisa Sauli, statistiker på SCB i en kommentar.
Sverige konkurrerar om talangerna
Ungefär hälften av de svarande uppger att det fanns andra länder än Sverige som lockade vid tidpunkten för flytten.
Läs även: Han betalade tiotusentals kronor – för ett jobb som inte fanns . Dagens PS
Andelen som övervägde alternativa destinationer var högre bland medborgare från länder utanför EU/EES än bland EU/EES-medborgare.
”Vi har sett att länder med relativt stabila arbetsmarknader, välutvecklade samhällsstrukturer och goda möjligheter till högkvalificerade arbeten är särskilt attraktiva för personer som överväger att flytta”, säger Caroline Rathsmann, statistiker på SCB.
Svårt att hitta vänner och navigera myndighetssverige
Den första tiden i Sverige innebär ofta betydande utmaningar.
Den vanligaste är att etablera sociala kontakter och hitta nya vänner, ungefär hälften av de svarande uppger att detta är svårt. Levnadskostnader och boendesituation upplevs också som stora hinder, särskilt bland personer från länder utanför EU/EES.
Missa inte: Pensionärer vill inte tillbaka till jobb – flyr utomlands. Realtid
Därtill uppger ungefär fyra av tio att det är svårt att veta vilken myndighet som ansvarar för vad, något som enligt SCB kan skapa osäkerhet och försvåra kontakten med det offentliga.
Könsgap i sysselsättning bland EU/EES-medborgare
Två av tre arbetskraftsinvandrare från EU/EES är förvärvsarbetande i Sverige.
Bland män är andelen 74 procent, jämfört med 62 procent bland kvinnor. SCB bedömer att det troligen hänger samman med att många EU/EES-medborgare, särskilt kvinnor, flyttar till en partner som redan är bosatt i Sverige, vilket kan fördröja den egna etableringen på arbetsmarknaden.
Läs även: Jobba så länge du kan – miljoner står på spel. E55
Könsskillnaderna minskar dock när hänsyn tas till familjesituationen. Bland dem som saknar partner i Sverige är sysselsättningsgraden i stort sett densamma för kvinnor och män, omkring 75 procent.
För arbetskraftsinvandrare från länder utanför EU/EES krävs arbetstillstånd för att få vistas och arbeta i Sverige, vilket återspeglas tydligt i resultaten, så gott som samtliga i denna grupp uppger att de har ett arbete.
