För första gången ska en svensk tingsrätt pröva om statens klimatpolitik kränker ungas mänskliga rättigheter. Nu möts föreningen Aurora och statens jurister i Stockholms tingsrätt, men själva rättegången ligger längre fram.
Unika klimatmålet mot staten når nu tingsrätten
Den ungdomsledda föreningen Aurora och Justitiekanslern, som företräder staten, möts på måndagen i Stockholms tingsrätt. Det rör sig inte om huvudförhandlingen utan om en muntlig förberedelse, där domstolen och parterna ska ringa in vad som ska bevisas när målet väl går till rättegång.
Missa inte: Microsoftchef internt: AI är ”historiens största stöld av arbete”. Realtid
Det är ändå en milstolpe. Enligt TT är det första gången statens klimatansvar tas upp i en svensk tingsrätt.
Auroras huvudpåstående är att staten förvärrar klimatkrisen i en sådan omfattning att det hotar ungas rätt till liv och hälsa enligt Europakonventionen.
”Aurora säger bara vad den bästa tillgängliga vetenskapen säger”, säger föreningens talesperson och jurist Ida Edling till Natursidan.
Andra försöket efter HD:s nej
Det är Auroras andra försök. Hösten 2022 lämnade ungdomarna in en grupptalan, och Nacka tingsrätt utfärdade senare stämning i målet. Juristen Anna Rogalska Hedlund, specialiserad på Europakonventionen, beskrev då för Realtid hur talan byggdes upp.
Processen stannade i februari 2025. Högsta domstolen avvisade talan med motiveringen att en domstol inte kan beordra riksdag eller regering att vidta specifika klimatåtgärder.
Läs även: Svagare Golfström kan ge Stockholm samma klimat som Östersund. Dagens PS
Samtidigt öppnade HD för en annan väg: med stöd av Europadomstolens dom i det schweiziska KlimaSeniorinnen-målet kan en förening under vissa villkor föra klimattalan, men då bara om huruvida rättigheter enligt konventionen har kränkts.
Aurora gjorde om processen efter HD:s mall. Föreningen stämde staten i februari i år och yrkar nu enbart på en fastställelse av att rättigheter kränkts, inte på konkreta åtgärder.
Staten bestrider allt
I somras lämnade JK sitt svaromål. Staten motsätter sig inte att tingsrätten prövar målet, eftersom det nu drivs av en förening och inte av enskilda. Men i sak bestrider staten Auroras krav helt.
Missa inte: Kronofogden säljer aktier i lönsamt fintechbolag. Realtid
JK hänvisar till klimatlagen, det klimatpolitiska ramverket, de svenska klimatmålen och EU-åtagandena. JK menar också att internationella och EU-rättsliga klimatåtaganden inte automatiskt ger enskilda rättigheter som kan åberopas mot staten.
Staten begär dessutom ersättning för sina rättegångskostnader. Det är ingen teoretisk risk för Aurora. I den första processen beslutade Svea hovrätt att föreningen ska betala statens kostnader, ett beslut som Aurora har överklagat.
Omvärlden har flyttat sig
Sedan den första stämningen, där bland andra Greta Thunberg ingick, har rättsläget förändrats. Europadomstolen fällde Schweiz 2024 för otillräcklig klimatpolitik, och Internationella domstolen har i ett rådgivande yttrande slagit fast att stater har bindande klimatskyldigheter. Domstolar i Nederländerna, Belgien och Tyskland har också gått emot sina regeringar.
Aurora menar att Sverige som rikt land med höga historiska utsläpp måste ta en särskilt stor del av de globala utsläppsminskningarna.
”Klimatpolitiken måste bli tre gånger så ambitiös som den är i dag”, säger Ida Edling till Aktuell Hållbarhet.
Även en vinst skulle inte innebära att tingsrätten bestämmer Sveriges klimatpolitik. En dom om rättighetskränkning skulle däremot öka det politiska trycket på regering och riksdag. När huvudförhandlingen hålls är ännu inte bestämt.
