Lagrådet riktar skarp kritik mot regeringens val att särskriva beteckningen ”utrikes underrättelseverksamhet” i det nya lagförslaget om Sveriges underrättelsetjänst.
Rådet skriver att formuleringen leder tanken fel: den får det att låta som om verksamheten ska bedrivas utomlands, trots att den i huvudsak är tänkt att ske i Sverige.
Lagrådet ger regeringen bakläxa – på en särskrivning
Lagrådet markerar att lagtexten måste vara språkligt exakt — särskilt när den rör underrättelseverksamhet där felaktiga tolkningar kan få praktiska konsekvenser.
Läs också: Slag mot DEI – juridikutbildningar slopar krav om mångfald – Realtid
Kräver sammansatt begrepp
I sitt yttrande uppmanar Lagrådet regeringen att använda det sammansatta ordet utrikesunderrättelseverksamhet i stället. Det är enligt rådet både tydligare och fullt i linje med etablerade termer som ”försvarsunderrättelseverksamhet”.
Rådet pekar också på ytterligare en oklarhet: det framgår inte att ”Sveriges utrikes underrättelsetjänst” är ett myndighetsnamn. Därför bör ordet myndigheten läggas till vid första omnämnandet för att undvika missförstånd i tillämpningen.
Läs mer: Högsta betyg i juridik – med fotboja runt ankeln – Realtid
