Realtid

Domstolarnas nota skjuter i höjden – men fortsatt svårt att rekrytera

domstolarnas
Kostnaderna för rättvisan fortsätter att öka. (Foto: Canva)
Simon Kronö
Simon Kronö
Uppdaterad: 28 apr. 2025Publicerad: 28 apr. 2025

Utgifterna för offentliga försvarare och målsägandebiträden fortsätter att öka kraftigt i takt med att domstolarna hanterar fler mål än någonsin. Samtidigt varnar Domareförbundet för att låga löner och hög arbetsbelastning gör det allt svårare att rekrytera nya domare.

ANNONS
ANNONS

Mest läst i kategorin

Förra året betalade Domstolsverket ut 2,3 miljarder kronor till offentliga försvarare och drygt 547 miljoner kronor till målsägandebiträden, enligt en genomgång av Dagens Juridik.

Året dessförinnan landade siffrorna på 2,1 miljarder respektive 495 miljoner kronor.

Missa inte: Höll förhör utan advokat – får kritik av JO. Realtid

Domstolarna hanterade också ett rekordstort antal mål, närmare bestämt 507 851 stycken. Därmed steg också ersättningarna till de juridiska ombuden.

Stora skillnader

Skillnaderna mellan domstolarna är påfallande.

Södertörns tingsrätt toppar listan med utbetalningar på 175,4 miljoner kronor till offentliga försvarare och 44,2 miljoner kronor till målsägandebiträden i 1 718 mål.

Göteborgs tingsrätt följer tätt efter med utgifter på 169,5 miljoner kronor till offentliga försvarare och 36 miljoner kronor till målsägandebiträden.

ANNONS
domstolarnas
”Det finns flera olika förklaringar till den bristande attraktiviteten”, säger Sveriges Domareförbunds ordförande Hanna Werth. (Foto: Sveriges Domstolar)
ANNONS

Senaste nytt

relevance
Spela klippet
Realtid Partner

Relevance spränger tillväxtmålen – trots tuff mediemarknad

15 maj 2025
relevance
Spela klippet
Affärer

Fri journalistik ger starka resultat för Relevance Communication

14 feb. 2025

Dras med rekryteringsproblem

Samtidigt står domarkåren inför andra ekonomiska realiteter.

Medellönen för rådmän ligger på 76 000 kronor, för chefsrådmän på 98 000 kronor och för lagmän på 110 000 kronor, enligt Dagens Juridik.

Advokaten om testamente: Så undviker ni bråk om arvet

”Mycket av det ni vill åstadkomma går att lösa.”

Lönenivåerna räcker enligt Sveriges Domareförbunds ordförande Hanna Werth inte för att göra yrket attraktivt – vilket visar sig i de senaste årens svåra rekryteringsproblem.

”Det finns flera olika förklaringar till den bristande attraktiviteten, men lönen i relation till ansvaret och arbetsbelastningen är säkerligen en viktig förklaring”, säger hon till Dagens Juridik.

Domstolar med högst ersättningar till offentliga försvarare (2024)

  1. Södertörns tingsrätt – 175,4 miljoner kronor

  2. Göteborgs tingsrätt – 169,5 miljoner kronor

  3. Malmö tingsrätt – 134,4 miljoner kronor

  4. Svea hovrätt – 120,2 miljoner kronor

  5. Attunda tingsrätt – 110,3 miljoner kronor

    (Källa: Dagens Juridik)

 

ANNONS

Därför ökar utgifterna

Rättsväsendets ekonomiska prioriteringar återspeglas i Domstolsverkets årsrapport, där anslaget för rättsliga biträden ökade med 46 procent mellan 2016 och 2024.

Utgiftsökningen förklaras främst av höjd timkostnadsnorm, fler förordnanden och ökad tidsåtgång per ärende.

Missa inte: Experten: AI behöver de mänskliga kvaliteterna. Dagens PS TV

Ökningen syns främst i tingsrätterna, som har ökat sina kostnader med närmare en miljard kronor (45 procent) sedan 2016.

Hovrätterna har under samma period ökat sina kostnader med 137 miljoner kronor (51 procent).

Domstolar med högst ersättningar till målsägandebiträden (2024)

  1. Södertörns tingsrätt – 44,2 miljoner kronor

  2. Göteborgs tingsrätt – 35,7 miljoner kronor

  3. Solna tingsrätt – 24,9 miljoner kronor

  4. Uppsala tingsrätt – 18,9 miljoner kronor

  5. Helsingborgs tingsrätt – 15,9 miljoner kronor

    (Källa: Dagens Juridik)

Lönemodellen får kritik

ANNONS

Sedan 2016 har utgifterna för offentliga försvarare ökat med 843 miljoner kronor (59 procent) och för målsägandebiträden med 215 miljoner kronor (64 procent).

Samtidigt har domaryrket svårt att locka och behålla talanger, enligt Domareförbundet.

Den nuvarande modellen med individuell lönesättning har fått kritik, inte minst från Sveriges Domareförbund och det internationella Domareförbundet.

De menar att systemet inte är förenligt med grundläggande rättsstatsprinciper.

Läs även: AI ska skriva nya lagar i gulfstat: ”Ett steg längre”. Realtid

Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Simon Kronö
Simon Kronö

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

Simon Kronö
Simon Kronö

Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.

ANNONS
ANNONS