Att handla och betala online har blivit en självklar del av vardagen. Samtidigt fortsätter de digitala bedrägerierna att öka, och metoderna blir allt mer sofistikerade.
Digitala bedrägerier ökar – så minskar du risken att bli lurad
Dagens bluffmejl är ofta svåra att skilja från legitima meddelanden. De kan se ut att komma från banker, myndigheter, logistikföretag eller andra välkända avsändare. Utformningen är professionell, språket korrekt och budskapet ofta utformat för att skapa en känsla av brådska.
Det är inte längre de uppenbara stavfelen som avslöjar bedragarna.
Läs också: Banker: Så använder du BankID fel – Realtid
En brottstyp som fortsätter uppåt
Enligt Brottsförebyggande rådets statistik för 2025 ökade antalet anmälda kortbedrägerier utan fysiskt kort med 10 procent jämfört med föregående år. Det motsvarar 8 867 fler anmälningar.
Utvecklingen speglar en bredare trend där bedragare i allt högre grad riktar in sig på digitala betalningar och identitetsuppgifter. Genom falska mejl, sms och webbplatser försöker de få användare att lämna ut kortuppgifter, inloggningsuppgifter eller säkerhetskoder.
Flera lager av skydd behövs
Det finns ingen enskild lösning som eliminerar risken för bedrägerier. Däremot finns flera åtgärder som tillsammans kan minska sårbarheten.
Polisen lyfter fram digitala brevlådor som ett säkrare alternativ för myndighetspost eftersom åtkomsten kräver e-legitimation.
För den som vill minska risken att missa eller misstolka viktig myndighetskommunikation kan det vara ett sätt att minska beroendet av traditionell post och vanlig e-post.
Läs också: Frustration hos nätbedragna: ”Varför gör de inget?” – Realtid
Tänk kritiskt – och kontrollera avsändaren
Enligt Internetstiftelsen är ett av de viktigaste skydden mot phishing och bluffmejl att vara försiktig med länkar och bilagor i oväntade meddelanden. Om ett mejl uppmanar till en snabb åtgärd bör avsändaren alltid kontrolleras innan någon information lämnas ut.
Dela aldrig koder, lösenord eller kortuppgifter med någon som kontaktar dig via e-post, sms eller telefon och uppger att uppgifterna behöver verifieras.
Ett vanligt misstag är att förlita sig på det namn som visas i inkorgen. Avsändarnamn kan enkelt manipuleras och behöver inte spegla den verkliga avsändaren.
Den faktiska e-postadressen ger ofta bättre vägledning. Bedragare använder ofta domäner som liknar legitima verksamheters adresser, men med små avvikelser.
Att kontrollera domännamnet – det som står efter @-tecknet – kan därför vara ett effektivt sätt att upptäcka bedrägeriförsök.
Bedrägerier kräver både teknik och omdöme
I takt med att bedrägerimetoderna utvecklas blir tekniska skydd allt viktigare. Men den mänskliga faktorn är fortfarande central.
Tvåfaktorsautentisering, säkra inloggningsrutiner, notifieringar från banken och en kritisk granskning av oväntade meddelanden utgör tillsammans ett starkare skydd än någon enskild åtgärd.
För många bedrägerier är det fortfarande några sekunders eftertanke som avgör om ett försök lyckas eller misslyckas.
Läs också: Hoppades att sten var guld – var något ännu ovanligare -Realtid
