Det styrande kommunistpartiet i Kina har ett järngrepp om makten i landet. Men AI kan ställa till med problem, tror en ansedd tidskrift.
AI kan hota Kinas kommunistparti – risk för sociala spänningar
Kina har gjort en rejäl satsning på artificiell intelligens, och man ser sig som en utmanare till det ledande USA.
Men det kan på sikt få helt andra konsekvenser, menar tidskriften The Economist i en analys.
Utvecklingen kan bli en politisk utmaning för landets kommunistiska ledning eftersom AI lär få genomgripande effekter i samhället.
Ska kunna ersätta människor i arbetslivet
Enligt analysen har kinesiska AI-modeller gjort stora framsteg under året och närmar sig prestandan hos de främsta amerikanska systemen.
Samtidigt fortsätter Kina att bygga ut datacenter, öka elproduktionen och utveckla en egen halvledarindustri för att minska beroendet av amerikansk teknik och effekterna av exportrestriktioner.
Minst lika viktig som själva modellutvecklingen är dock den snabba spridningen av AI i den kinesiska ekonomin.
Landets ledning ser tekniken som ett sätt att hantera en krympande arbetsför befolkning och höja produktiviteten i såväl industrin som tjänstesektorn.
Satsar mycket på robotar
AI används redan i stor omfattning inom bland annat logistik, underhållning och tillverkning. Inom transportsektorn har företag minskat behovet av lastbilschaufförer genom AI-stödda system.
På underhållningssidan har merparten av de korta tv-serier som producerades i Kina under årets första kvartal skapats med hjälp av AI.
Samtidigt ökar investeringarna i humanoida robotar.
Kinesiska myndigheter har uppmanat lokala regeringar och statliga företag att ta tusentals robotar i praktisk drift före årets slut, som en del av en bredare automatisering av ekonomin.
Den snabba teknikutvecklingen riskerar dock att slå hårt mot arbetsmarknaden. Ungdomsarbetslösheten ligger redan på omkring 15 procent och över 300 miljoner kineser arbetar inom gigekonomin.
Sociala spänningar kan bli ett problem
Om AI ersätter arbetstillfällen snabbare än den demografiska utvecklingen minskar arbetskraften kan sociala spänningar uppstå.
Till skillnad från andra bedömare menar The Economist att detta kan bli ett särskilt problem för Kina.
Auktoritära system har visserligen möjlighet att genomföra omfattande satsningar snabbt, men är samtidigt beroende av social stabilitet för att upprätthålla sin legitimitet.
Förslag om att beskatta AI-företag eller införa någon form av grundinkomst har diskuterats av kinesiska ekonomer, men president Xi Jinping har tidigare motsatt sig omfattande bidragssystem.
Läs mer: Sajt erbjuder spel på cancerforskning – försvarar sig mot kritiken. Dagens PS
