Nästan 70 procent av nordiska företag tillåter medarbetare att utveckla AI-agenter. Men EY:s färska undersökning pekar ut ett tydligt gap mellan vad företagen tror sig ha kontroll över – och vad de faktiskt hanterar.
70 procent använder AI-agenter – bara tre av nio risker hanteras
Simon Kronö
Uppdaterad: 23 okt. 2025Publicerad: 24 okt. 2025
ANNONS
ANNONS
Mest läst i kategorin
Totalt 975 personer i ledande befattningar i 21 länder, däribland 120 från Norden, har svarat på EY:s globala undersökning om ansvarsfull AI-användning.
Resultaten visar att många ledningsgrupper fortfarande har begränsad insikt i hur AI-relaterade risker bör hanteras.
Ambition och verklighet
Luckan mellan ambition och verklighet är stor. Visserligen har 87 procent av de nordiska företagen definierat tydliga principer för AI-användning.
Men när det kommer till konkret övervakning sjunker siffrorna kraftigt – endast 64 procent har infört realtidsövervakning och 69 procent har styrkommittéer som följer upp att principerna efterlevs.
”Det finns ett gap mellan upplevd governance och faktisk mognad”, säger Charlotta Kvarnström, partner och rådgivare inom teknik-, media- och telekomsektorn på EY, till Realtid.
ANNONS
Senaste nytt
Bara tre av nio riskområden hanteras
EY:s studie Responsible AI Pulse Survey från i somras visar att företag generellt endast adresserar tre av nio nödvändiga ansvarsområden med starka kontroller.
ANNONS
Frågan är om företagens förhållningssätt till AI-agenter är för liberal. Kvarnström menar att det beror på om företaget har en holistisk och proaktiv AI-styrning på plats.
”Har man inte det ökar risken”, konstaterar hon.
Automatiseringens potential – och risker
AI-agenter skiljer sig från traditionella språkmodeller. De kan utföra uppgifter och fatta beslut på egen hand inom givna ramar, med minimal mänsklig inblandning.
Ett exempel är fakturahantering: agenten plockar upp en faktura, tolkar innehållet, kollar relevanta avtal och kontrollerar att fakturan stämmer. Den mänskliga kontrollen uppstår när fakturan ska läggas för betalning, men bortsett detta är en sådan här affärsprocess nästan helt och hållet automatiserad.
”Värdepotentialen ökar men också risken – om man inte har hanterat den. AI-agenter används redan i exempelvis mjukvaruutveckling. Det här sprider sig väldigt snabbt och det lanseras AI-agenter på veckobasis”, säger Kvarnström.
Innovation ökar och kostnader minskar
AI-investeringarna har redan gett tydliga resultat på vissa områden.
ANNONS
En tredjedel av de nordiska företagen uppger att tekniken i hög grad har förbättrat produktivitet och effektivitet, medan 41 procent ser en stark förbättring i innovationsförmåga.
Konkreta affärsresultat är däremot betydligt svårare att hitta. Endast 20 procent rapporterar ökade intäkter och bara 13 procent har realiserat kostnadsbesparingar.
”Vad vill ni åstadkomma?”
De teoretiska besparingarna finns där – men för att omsätta dem till verklighet krävs omorganisation, justerade arbetsflöden och nya sätt att arbeta.
”Du måste ta ställning till en rad frågor – vad vill ni egentligen åstadkomma med AI?”, säger Kvarnström till Realtid.
Nyckeln ligger i att integrera AI-agenter i affärsprocesserna istället för att låta dem arbeta parallellt med människor.
2026 test för företagens styrning
När EU:s nya AI Act börjar tillämpas 2026 kommer kraven på dokumentation, transparens och kontroll av AI-system att skärpas markant.
ANNONS
Då blir det tydligt vilka företag som faktiskt har gått från strategi till verklig styrning.
”Vi ser redan nu hur gapet mellan vilja och verkligt genomförande växer”, säger Ylva Bergström,
partner inom Risk Transformation på EY, i ett pressmeddelande.
Läs mer från Realtid - vårt nyhetsbrev är kostnadsfritt:
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
Simon Kronö
Realtids redaktionschef. Journalist med över tio års erfarenhet. Tidigare på bland annat Aftonbladet, Omni och Dagens Nyheter.
ANNONS
ANNONS
Senaste nytt
ANNONS
ANNONS