Nedgången beror framförallt på svaga finansiella marknader samtidigt som bostadspriserna hade en dämpad utveckling under årets första kvartal. Kombinationen av stadigt stigande skulder och en svagare tillgångssida fick hushållens skuldkvot att vända upp för första gången sedan pandemins inledning. Det visar SEB:s Sparbarometer för första kvartalet 2022.

Hushållens nettoförmögenhet minskade under det första kvartalet med 849 miljarder kronor (-3,5 procent) och uppgick vid utgången av kvartalet till 23 340 miljarder kronor. Värdet på hushållens bruttoförmögenhet sjönk med 781 miljarder kronor till 28 439 miljarder kronor. Den största orsaken till nedgången är kraftigt minskade aktietillgångar (-7,6 procent). Hushållens nysparande uppgick till 125 miljarder kronor, vilket innebär att hushållen sparat nästan 630 miljarder kronor de senaste 12 månaderna.

– Första kvartalet präglades av fallande börskurser, hög inflation, stigande räntor och följaktligen något svagare konjunkturutsikter. Det fick hushållens förmögenhet att vända ner för första gången sedan pandemins inledning. I osäkra tider minskar även hushållens riskaptit, vilket återspeglas tydligt i en omfördelning av nysparande från fonder till sparkonto, säger SEB:s privatekonom Américo Fernández i en skriftlig kommentar.

Hushållens skulder
Under det första kvartalet ökade hushållens skulder med 68 miljarder kronor (1,3 procent). Det är en lägre ökningstakt än föregående kvartal (1,8 procent) och även lägre än den genomsnittliga ökningstakten för de tio senaste åren (1,4 procent). På årsbasis låg ökningstakten kvar på samma nivå som föregående kvartal (6,9 procent), vilket är den högsta nivån sedan början på 2017. Bostadslånen ökade med 1,4 procent samtidigt som studielånen ökade med 2,6 procent. Övriga lån ökade med 1,1 procent och konsumtionslånen ökade med 0,4 procent. Bostadslånen står för nästan 80 procent av hushållens samlade skulder.

– Hushållens skulder fortsätter att öka om än i en något mer dämpad takt. Det vi nu ser kan mycket väl vara början på en bredare inbromsning som kan bli tydligare i takt med en svagare boprisutveckling och fortsatt stigande räntor. Det mesta talar för att den långa trenden av sjunkande räntekostnader nu bottnat och hushållen bör förbereda sig på ett högre ränteklimat, säger Américo Fernández.